Debatt, Krönika, Kultur, Samhälle, Upplevt

1 maj –vad finns bakom den röda fanan?

Rött är en given färg i fanorna – Foto: Tom Engström

NU HAR VI ÅRETS HÖGTIDLIGASTE DAG FÖR MÅNGA – första maj.
Ingen lär ha missat dagen men ganska få har väl tagit sig ut till de förstamajtåg som gått på många platser i Sverige.

Historik

Precis som det är med dagen före, Valborgsmässoafton, så har 1 maj tidigt varit en dag när vårens ankomst firats.
Detta skedde långt innan kristendomen tog europeerna, inte minst svenskarna, i besittning. Valborg och första maj var glädje och fest och ofta dans runt majstången.
Det tog många år innan firandet av de hedniska riterna avtog och helt borta är de fortfarande inte, det finns numera s.k. nyhedniska grupper på flera håll i Europa.

Arbetets profana högtid med den röda fanan lyft

Arbetarna hade usla villkor, långa arbetsdagar och inga rättigheter.
Många levde farligt på sina arbetsplatser och än mera riskfyllt blev det när fler och fler började opponera sig mot den rådande ordningen.
Poliser beordrades att sätta in skjutvapen mot demonstranterna och många av dem sköts ihjäl. Värst var det i Chicago när en bomb kastades mot poliserna som då öppnade eld mot arbetare som deltog i demonstrationen.

Haymarketmassakern

Det blodiga skådespelet gick till historien som Haymarketmassakern och flera av demonstranterna fängslades eller avrättades trots att det aldrig blev klart vem eller vilka som kastade bomben.
Två senare, 1888, blev dock första maj Den internationella generalstrejkens dag och målet var att det skulle bli högst åtta timmars arbetsdag.

Rött 1 maj-firande i Sverige

Ytterligare två år senare, 1890, kom förstamajfirandet till ett tjugotal platser i Sverige.
I Stockholm samlades 30.000 människor på Karlavägen för att gå, inte till Hötorget, (det hade ju kunnat ha knutits till Haymarket) utan för att det var  förbjudet på den tiden att demonstrera innanför stadens gränser.
Istället fick demonstranterna gå till HakbergetLadugårdsgärdet där ytterligare 20.000 personer anslutit sig.

Inte enbart rött i första mötet.

Dessa 50.000 demonstranter fick lyssna till åtta personer som sedan blivit namn i Sveriges historia.
Sex var socialister, Hjalmar Branting, Hinke Bergegren, August Palm, R Hansen, P M Landin och K J Karlsson medan två var liberaler, Fridtjuv Berg och David Bergström.
Den samlade massan antog sedan ett krav på åtta timmars arbetsdag.

Den som är gammal nog, och fortfarande lever, kan säkert komma ihåg att vi, under andra världskriget, kunde se socialdemokrater och borgerliga gå tillsammans 1 maj för att låta ”Medborgartågen” visa omvärlden att vi ”tågade för Sveriges frihet och oberoende”.

Allmän helgdag först 1939

Det tog ändå nästan 50 år innan 1 maj blev en allmän helgdag och ända fram till 2005 var 1 maj den enda s.k. borgerliga (sic) helgdagen då den  fick sällskap av den svenska nationaldagen.

Idag tågar vi väldigt mycket mindre.

Idag tågar vi mindre men skulle vi ändå vilja tåga, fast på ett något annorlunda sätt, kan vi göra det till sång av en riktig a capella-grupp, Riltons vänner, som verkligen sjunger internationalen på sitt eget sätt på den skiva som LO, Broderskapsrörelsen och SSU 2003 gav ut med titeln Kamrat.

Lyssna här: (Internationalen ligger sist, drygt 30 min in på inspelningen.)

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren