I ett tiotal kommuner räknar man med att andelen röstberättigade 65-plussare blir över 40 procent till höstens riksdagsval. Störst andel finns i Pajala, tätt följt av Borgholm, Kalix och Simrishamn. Och i en tredjedel av landets kommuner är minst en av tre väljare 65-plus.

Totalt väntas 27,5 procent av väljarna ha nått pensionsåldern samtidigt som andelen yngre, 18 till 29 år, är klart mindre än tidigare.

Wooow – det är de gamlas år kring valurnorna! Annat kan man inte säga om de siffror som SvD presenterar i en artikel av Hannes Delling.

Han konstaterar att det är en halv miljon fler 65-plussare som får rösta jämfört med i början av 2000-talet. Och så konklusionen: Det är vi äldre som kan bli avgörande i höstens val.

Samtidigt kan vi räkna med – som vanligt – betydligt yngre politiska beslutsfattare.

I riksdagen har mindre än tre procent av ledamöterna nått pensionsåldern. Och det finns inga tecken på att åldern höjs till nästa års riksdag.

Vilket kommenteras av statsvetaren, professor emeritus Olof Ruin så här:

– Tittar man på de unga flickorna och gossarna idag – det är något beklagansvärt att ungdom i sig snarare än erfarenhet är ett motiv för att bli en central politiker. Det bör framhållas som markant egendomligt.