En pudel hade varit på sin plats

Bild från wikipedia.

Bild från wikipedia.

Någon jävla ordning ska det vara i ett parti, sa vpk-ledaren C H Hermansson 1969 när hans parti höll på att slitas sönder av inre strider.

Det måste ha gjort intryck på den då unge Stefan Löfven för i fredags alluderade han ett par gånger till Hermanssons bevingade uttryck . Fanns samma oro som den Hermansson kände? Kanske inte. Men oberörd var han inte när han efter många timmar i SAP:s partistyrelse mötte pressen för att svara på frågor om fallet Omar Mustafa vid en improviserad presskonferens i partihögkvarteret på Sveavägen.

Vilken ordning som ska råda i partiet ? Jo, slarv ska rättas till men ingen ställs till svars. Allra minst partiledaren själv som enligt Löfven gjort precis vad han ska. Det slarv som förekommit på lägre nivå påverkar inte hans förtroende för Veronica Palm, ordförande i Stockholms arbetarkommun och den som i sista stund före partikongressen i Göteborg för fram Omar Mustafa som kandidat till en suppleantpost i partistyrelsen. Detta har hon gjort utan att förankra nomineringen i den egna kretsen. Slarvet skulle ha bestått i att hon och en medarbetare som stod för nomineringen inte ordentligt undersökt vad ordföranden för det Islamiska förbundet stått för.

För att komma ur det hela lät man kölhala Omar Mustafa i offentligheten under en hel vecka innan han fick silkessnöret – inte för vad han själv sagt eller gjort utan (uppenbarligen) för att han inte ville garantera att personer med för partiet motbjudande åsikter aldrig mer skulle bli inbjudna till det islamistiska förbund Mustafa ännu leder.

Löfven förklarade de många turerna i processen med att man måste ta mänskliga hänsyn. Men det är det man inte gjort – i alla fall inte till Omar Mustafa.

Det är svårt att se att utnämningen på något sätt var Mustafas fel. Han säger sig företräda de grundläggande värderingar om människors lika värde och jämställdhet mellan könen som också är partiets. Att han bjudit in personer som inte delar dessa grundläggande värderingar till debatt är hans ”synd” men den har varit känd sedan år tillbaka. Felet har alltså uteslutande varit partiföreträdarnas.

Om man nu inte kunde låta Omar Mustafa sitta kvar som suppleant i partistyrelsen till dess att han eventuellt demonstrerade att han har ”fel” åsikter i grundläggande demokratifrågor – vilket hade varit en väg – så borde partiet bett honom om ursäkt. Vi hade fel – förlåt! En pudel hade varit på sin plats. Nu blir det svårt att återskapa det förtroende i muslimska kretsar som socialdemokraterna av allt att döma har haft.

En ordning där man slätar över egna felsteg och söker kleta av sig skulden på andra kan näppeligen bli framgångsrik i längden.

Sigfrid Leijonhufvud

 

Låt fler läsa!
Sigfrid Leijonhufvud

About Sigfrid Leijonhufvud