Folk, Samhälle

-Allt handlar om patientens sammanhållna behov

Foto: norden.org.

-Vi måste få en gemensam färdplan för den stora förändring som svensk hälso- och sjukvård står inför. Så sa regeringens utredare Anna Nergårdh om sitt uppdrag att modernisera sjukvården i första delen av Nyfikengrås intervju (läs här) . Här kommer fortsättningen:

Anna Nergårdh. Foto: Sören Andersson/Regeringskansliet.

Vad finns att göra för att effektivisera vården?

En hel del, men det mesta av det är inte sådant man ”bestämmer fram”.

Det handlar om verksamhetsförbättringar som måste genomföras av dem som arbetar i vården och i samråd med de patienter man där möter. Och med stöd av engagerade ledningar på såväl verksamhets- som landstingsnivå.

Men stöd till förändring kan samordnas, och där görs också mycket bra, bland annat via huvudmännens samverkan med SKL.

Väldigt många förslag finns i Göran Stiernstedts slutbetänkande Effektiv vård, som ju också är grunden till mina utredningsdirektiv. Och återigen – samordning behövs.

Många av förslagen behöver vidare analyseras och konsekvensanalyseras innan de kan bli ”skarpa” för olika nivåer i sjukvårdssystemet – det är mitt jobb.

Vad handlar det om i pengar räknat?

Det går inte att sätta en siffra på som helhet, men just de konsekvensanalyser vi kommer att göra i utredningen är ju tänkta att ge en uppskattning av det gällande de olika förslag vi lägger.

Och det är viktigt att minnas att det är inte besparingar för sakens skull vi pratar om – det handlar om att med rätt förutsättningar för effektiva arbetssätt, rätt bemanning, god arbetsmiljö och hög medicinsk kvalitet använda de gemensamma ekonomiska resurserna på klokast möjliga sätt.

Det kräver förändrade styrstrukturer anpassade till moderna förhållanden.

Var finns de största stoppklossarna?

Jag tror de är många, och svåra att alltid förutse. En hel del av de förändringar som diskuteras är en slags kulturförändringar, en nytt sätt att se på hur vård ska bedrivas, var vården ska finnas, hur patientens roll kan stärkas, hur ökad delaktighet uppnås, hur vi använder nya tekniska lösningar, det som kallas e-hälsa…

Det kommer kanske mer att vara många vägbulor än stora stoppklossar.

Vi får ta dem vartefter de dyker upp, och se till att göra goda analyser så vi kan argumentera väl för våra förslag. Vi har också många referensgrupper med medlemmar från t ex patientgrupper, medarbetare i vården, företrädare för landstingen, politiker – vår målsättning är att de förslag vi lägger ska vara väl förankrade och trovärdiga.

Hur mycket handlar om politik, hur mycket om administration?

Det är politiken som beslutar. Sedan behöver de beslutade förändringarna genomföras, och där kan olika delar av det som kallas administrationen ha en viktig roll, men utan politiska beslut kommer inget att hända. Och då kan det förstås gälla beslut på olika politiska nivåer, såväl statligt som hos landsting och kommuner.

Men förhoppningsvis kan vi lägga förslag som bidrar till den nödvändiga samordningen mellan de olika aktörer som styr hälso- och sjukvården.

Det allra viktigaste kommer att vara uthållighet!

Inte minst politisk uthållighet, det är stora förändringar som behövs och ska det bli verklighet behövs en bred enighet och gemensam vilja till genomförande.

Finns det förslag på hur vården ska klara av, och hantera, den snabbt ökande andelen äldre patienter?

Det är egentligen en av de allra viktigaste skälen till att frågan om omstrukturering av vården finns på bordet över huvud taget, såväl i Sverige som i andra länder. Så det kommer att finnas med i många av förslagen om strukturförändring.

Det är ju helt fantastiskt om man tänker på det. Att vi lever så mycket längre, och mest friska år, eller år med en hanterbar kronisk sjukdom!

Självklart ska vi som samhälle också ha en modern sjukvård som kan hantera det på ett bra sätt. Och all kunskap som vi dessutom nu har om hur sjukdom kan förebyggas.

Vi har egentligen väldigt bra förutsättningar för att förbättra hälsa, och förbättra hälsa på ett mer jämlikt sätt än idag, om vi klarar att strukturera vårdens resurser utifrån dagens behov.

Absolut finns det utmaningar, till exempel vad gäller rekrytering och bemanning, men desto större skäl att påbörja en omstrukturering.

När kommer reella förändringar att märkas för den enskilde?

En del av de förslag vi lägger i utredningen och som handlar om lagändringar tar förstås en del tid att genomföra och även om det är viktiga förändringar kanske det inte påverkar omedelbart i den dagliga kontakten med vården.

Men jag vill vara tydlig med att många landsting och kommuner på olika sätt är på väg i den riktning som behövs, i stora delar är utredningens och mitt uppdrag ett samordningsuppdrag.

Jag tror att man i många delar av landet redan, eller inom kort, kommer att märka en bättre samverkan mellan landstingen och kommuner, ett större utbud av e-hälsotjänster, mer vård som bedrivs på olika sätt närmare patienten; mer öppenvård, vård hemma, mobila team, mer tillgänglig primärvård.

Jag hoppas också att den stora medvetenhet om patienternas önskan om större kontinuitet, bättre samordning av vården verkligen ska leda till förändringar som kommer redan innan eller samtidigt som vår utredning pågår.

Bara att de här frågorna fått så stor uppmärksamhet både hos alla som arbetar med hälso- och sjukvård och hos allmänheten betyder mycket!

Vad händer härnäst?

Nu har utredningen lite sommarvila efter tre intensiva inledande månader och ett lämnat första delbetänkande.

I augusti drar arbetet igång igen, och nästa delbetänkande som lämnas till ministern juni 2018 kommer bland annat att innehålla ett förslag till nationellt uppdrag för primärvården, med allt vad det skulle kunna innebära av medicinskt uppdrag, olika yrkeskompetenser, samverkan med kommun och socialtjänst, stöd till egenhälsa, e-hälsolösningar, förebyggande arbete, tillgänglighet utanför kontorstid, vad som är primärvårdens uppdrag och vad annan vård ska möta upp med.

Och allt utifrån patientens sammanhållna behov. Allt handlar om det.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren