Folk, Krönika

Antiseptikens fader slogs ihjäl på ett dårhus

Illustration: Kaianders.

Ur Kaianders kulturalmanacka – mars

Wien är full av folk. Inte bara nyförlösta mödrar och de som ligger i sina sängar med magarna i vädret och väntar på sin tur, utan här vimlar också av barnmorskor och läkarkandidater. Inför ögonen på en barsk läkare med stora slokande mustascher tvättar de motvilligt händerna i handfat uppställda vid ingången till salen.

Ignaz Semmelweis. /en.wikipedia.org.

Det är sommar år 1848, och mannen med mustascherna heter Ignaz Semmelweis.

”Han är ungrare, ursprungligen från Budapest”, berättar min ungersktalande guide. ”Den här avdelningen har länge haft dåligt rykte för att så många kvinnor dött i barnsängsfeber efter förlossningen.”

”Hallå där! ryter plötsligt Semmelweis. Han har upptäckt oss, och skyndar fram med bestämda steg. ”Har jag inte gett order om att alla besökare ska tvätta händerna innan de går in på avdelningen? Se så, raska på.”

Han schasar iväg oss till ett handfat fyllt med en vätska med stickande doft.

”Vad är det här?” frågar jag. ”Det luktar ju klor.”

”Klorkalklösning”, svarar Semmelweis. ”Eller kalciumhypoklorit, om ni så vill. Ca(CIO)2. Det är för att bli av med eventuella smittämnen som annars kan infektera de inlagda. Sedan jag införde handtvätten har vi fått ner antalet barnsängsfall bland mödrarna från 25 procent till två.”

Han håller fram ett block fullklottrat med siffror i prydliga kolumner.

”Saken är den,” fortsätter han, ”att jag under flera år gjort noggranna studier av sjukdomsförloppen och jämfört dem med rutinerna på avdelningen. På så sätt har jag kunnat finna att smittan otvetydigt kommer från läkarkandidaterna som vi utbildar här. Ju fler kandidater vi haft desto fler sjukdomsfall. Och kan ni gissa varifrån smittämnet kommit?”

Jag skakar på huvudet.

”Från bårhuset! Kandidaterna har kommit direkt från obduktion hit till förlossningsavdelningen och fört med sig smitta från liken på sina händer. Därför har jag bestämt att alla måste desinficera händerna i klorkalk, vilket också visat sig ha mycket god verkan.”

Att minnas i mars
  • Alexander Graham Bell 1847–1922
  • Gerardus Mercator 1512-1594
  • Röda strumpdagen
  • Kirchhoff med lagen föds 1824
  • Viktoriadagen
  • Albert Einstein fyller år 1879-1955
  • Idus martiae Caesar mördad 44 t Kr
  • Gustav III skjuten på maskeradbalen 1792
  • Jungfru Marie bebådelsedag
  • Vårdagjämning
  • Bach fyller år
  • Robert Millikan med oljedroppen föds 1868
  • Agricola 1494
  • Våffeldagen Annandag våfflor
  • Storbritannien lämnar EU?
  • Laplace 1749–1827
  • René Descartes 1596–1650
  • Sommartid börjar

En österrikisk läkarkandidat kommer nonchalant släntrande mot oss. Semmelweis pekar uppfordrande på handfatet. Den unge mannen flinar överlägset.

”Skulle jag stoppa händerna i den där illaluktande sörjan? Aldrig i livet! säger han överlägset.

”Tvätta händerna, karl!” ryter Semmelweis.

”Ingen jävla ungersk paprikaätare ska komma här och ta sig ton. Ni ska nog få se vem som bestämmer.” svarar kandidaten.

Nu kommer en myndig herre i bonjour och hatt in i salen och marscherar fram till oss.

”Herr Doktor, ert Uppträdande är helt oacceptabelt”, säger han till Semmelweis.

”Jag ar föranlåten att meddela er å sjukhusledningens vägnar att ert förordnande inte kommer att förlängas. Ni är följaktligen avskedad!”

Så vänder han på klacken och går ut.

Min guide och jag stirrar mållöst på varandra. Är österrikarna inte kloka?

”Trakasserierna mot mig beror på revolutionen”, suckar Semmelweis.

”I Budapest har ungrarna gjort uppror och slåss för sin frihet mot de kejserliga trupperna. Vi ungrare är minst sagt impopulära här i Wien.”

Så Semmelweis fick sparken? frågar jag när vi lämnar sjukhuset.

Ja, svarar min guide. ”Han tvingades bege sig hem till Ungern, där han sedan blev föreståndare för det nya allmänna sjukhuset i Budapest. Här införde han handtvätt på alla avdelningar med goda resultat. Men i Wien slutade läkarna tvätta händerna, varvid sjukfallen åter ökade drastiskt.”

”Det är ju förfärligt!”

”Javisst. Men det värsta är att Semmelweis på 1860-talet drabbades av nervösa sammanbrott, periodvis var han helt borta. Till slut blev han så illa däran att han skickades till en asyl i Wien. Här kvicknade han plötsligt till, men när han upptäckte var han befann sig blev han rosenrasande och löpte amok.”

”Vad hände?”

”Han övermannades av vakterna och blev så illa slagen att han avled två veckor senare, den 13 augusti 1865. Kan ni tänka er? Antiseptikens fader, mannen som räddade livet på oräkneliga mödrar, slogs ihjäl på ett dårhus!”

Statyn av Ignaz Semmelweis i Szent Rókus Hospital, Budapest. Foto: en.wikepedia.org.

Fotnot: Läs kulturalmanackan för februari här.

 

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren