Folk, Krönikor, Sagt, Tyckt

Att avveckla utan riksdagsbeslut 

Foto: karnkraftsinformation.se

Foto: karnkraftsinformation.se

Chefen för Vattenfalls kärnkraftsproduktion Torbjörn Wahlborg hade valt vinterns ditintills svinkallaste dag (6/1)  för varningen.

– Hela den svenska kärnkraften kan stängas ned – om inte politikerna skrotar den omstridda effektskatten.

Torbjörn Wahlborg, chef Business Area Generation, Vattenfall. Foto: Vattenfall.se.

Torbjörn Wahlborg, chef Business Area Generation, Vattenfall. Foto: Vattenfall.se.

För full effekt borde varningen ha utfärdats av Vattenfalls VD Magnus Hall.  Men Hall tycks ha sadlat om från kärnkraftskramare till vindflöjel. Nu är det  vindkraft som Vattenfall ska satsa på mer än något annat. Hur hållbart det är beror på subventionerna.

Varningen gick hem hos Liberalerna

Wahlborgs varning gick hem hos Liberalerna (L). Det parti som till nyligen hette Folkpartiet krävde att  frågan om effektskatten måste tas upp i energikommissionen.  Moderaterna och Kristdemokraterna stöder tanken.  Energiminister Ibrahim Baylan (S) avvaktar men utesluter inte att något kan göras åt effektskatten.

Det kommer inte att bli lätt då kärnkraftskritikerna förstått hur avvecklingen i praktiken ska genomdrivas. Hittills har de försökt att nå målet på politisk väg med stöd av beslut i Sveriges riksdag.

Efter olyckan vid Three Mile Island i USA 1979 beslöts att en folkomröstning 1980 skulle avgöra frågan. Alla tre linjerna förordade avveckling på kort eller – ”med förnuft” –  på längre sikt.

Tolkningen i riksdagen blev att avvecklingen skulle vara genomförd till år 2010.  Det gick inte i praktiken. Först efter en uppgörelse 1997 mellan S, C och V kunde en majoritet  – till sist med stöd av domstol –  driva igenom avveckling av Barsebäck I (1999) och   Barsebäck II (2005).

Planer på is

Samma trio sökte sedan under regeringen Persson fortsätta avvecklingen efter tysk modell.  Det lyckades inte. Centern lämnade samarbetet för att istället bilda Alliansen med övriga borgerliga partier år 2004.

Göran Persson. Foto: commons.wikipedia.org.

Göran Persson. Foto: commons.wikimedia.org.

Avvecklingsplanerna lades på is. Den borgerliga regeringen som kom till 2006 beslöt att vare sig lägga ned eller låta bygga nytt. Men i början av 2009 slöt regeringskvaretten en uppgörelse som skulle öppna för att ersätta gammal kärnkraft med ny.

Centerledaren Maud Olofsson fick utstå spott och spe men hade lurat sina kolleger. Uppgöresen innebar våldsamt stora subventionerav förnybart – främst vindkraft – och ett strängt förbud att subventionera byggandet av ny kärnkraft. Det var upprinnelsen till vad som nu ser ut att hända.

Finansminister Anders Borg bidrog redan 2007 till utvecklingen då han lät höja  effektskatten med 24 procent.

År 1984 hade statsmakten infört en produktionsskatt på kärnkraft. Det handlade  om några ören per kilowatttimma (kWh).  Kraftföretagen kunde då undgå skatt när verken var avställda.

Därför ersattes år 2000 systemet med en effektskatt – i princip en skatt på värmeproduktionsförmågan. Den betalas oavsett om reaktorn körs eller inte. (När en reaktor varit avställd i minst 90 dagar införs en viss skatterabatt.)

17 procents höjning

Borg hade ivrat för skattehöjningen i en tid då vinsterna var goda och avbräcket uthärdligt.  Det var det inte alls när regeringen Löfven ifjol beslöt höja effektskatten med ytterligare 17 procent. Nu ligger kostnaden på beräknade 7 öre/kWh. Till det kommer att avgiften till Kärnavfallsfonden höjts från 2,2 öre till 3,8 öre/kWh. Strålsäkerhetsmyndigheten under Miljödepartementetvill höja ännu mer.

Med hjälp av elcertifikatsystemet som kraftigt subventionerar förnybart har framför allt den konkurrerande vindkraften byggts ut kraftigt. Det har bidragit till att elpriserna halverats på några få år. Priset ligger nu obetydligt över 20 öre/kWh.

Hälften går bort

Det betyder att omkring hälften av kärnkraftsägarens intäkter för el går bort i skatter och avgifter. Kärnkraften täcker ine ens sina förhållandevis låga rörliga kostnader. Stora investeringar krävs för att motsvara EU:s säkerthetskrav år 2020. Utan vinster är kalkylen företagsekonomiskt ohållbar.  Undra på att de ansvariga ropar på hjälp!

Men vilka är beredda att gå kraftindustrin till mötes och ta bort effektskatten? Miljöpartiet har i flyktingfrågan offrat sina principer. Att de också skulle göra det i kärnkraftsfrågan är osannolikt.  Inte heller Vänstern kommer att gå med på någon räddningsaktion.

För socialdemokraterna är frågan hyperkänslig.  Energiministern har siktet inställt på hundra procent förnybar energiproduktion, men hans parti är splittrat.

Stora delar av fackföreningsrörelsen med IF Metall i spetsen motsätter sig en avveckling. Bland oppositionspartierna finns bara ett – Centerpartiet – som kan tänkas gilla en avveckling av 40-45 procent av elproduktionen.

Kärnkraften ska ersättas med  förnybart och med besparingar och effektivare elanvändning. Är det tänkt.  Elpriserna kommer att raka i höjden men det kommer fortfarande att krävas stora subventioner till det förnybara. Och inte bara det.

Oberäkneliga energikällor

De förnybara är oberäkneliga energikällor. När det inte blåser eller båser för starkt måste annan energiproduktion ersätta vindkraften. Vattenkraften är i praktiken färdigutbyggd.

Vilka vill investera i exempelvis gasturbiner som bara ska brukas ibland?  För att stabilisera näten krävs nya pålitliga energikällor. Det är svårt att tro att man kan få fram sådana utan stora statliga subventioner.

Genom att subventionera förnybart i allt högre utsträckning och belasta den likaledes CO2- fria kärnkraften med allt högre skatter och avgifter avvecklas den senare utan att folket får säga sitt – förrän i kommande val.

Kommentarsfältet är stängt

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren