Samhälle

Barbro Hultman minns en älskad överhovmästarinna

Alice Trolle-Wahtmeister på väg in till bröllopet mellan prinsessan Madeleine och Christopher O’Neill 2013. Foto: Frankie Fouganthin/sv.wikipedia.org.

Grevinnan Alice Trolle-Wachtmeister, överhovmästarinna vid hovet, avled den 26 juni 2017, 91 år gammal. Okänd av de flesta svenskar var hon desto mer  uppskattad, respekterad, till och med  älskad, vågar jag påstå, av alla som lärde känna henne inom och utanför den officiella rollen.

Hennes betydelse för kung Carl Gustaf och drottning Silvia kan inte nog värdesättas. Alice Trolle-Wachtmeister var både personlig vän och rådgivare och  samtidigt den klokaste bland kloka  i ofta svåra avvägningar i statschefens ämbetsutövning.

-Alice var en sällsynt klok och varm person, som jag är glad att jag fick lära känna, kommenterade kronprinsessan Victoria dödsfallet.

Det hann gå nära 30 år mellan mitt första och sista möte med Alice Trolle-Wachtmeister. Hon var statsfru och chef för drottningens kontor och hushåll, när hon en sagolikt vacker junikväll  1986  hälsade mig välkommen i dörren till Vita havet på Stockholms slott.

Magisk stämning – då kom Alice

Det japanska kronprinsparet  gästade kungaparet på officiellt besök och jag rapporterade vid deras olika program för Svenska Dagbladet.  Av en anledning som jag knappast förstod, hade jag fått en inbjudan till kungaparets officiella middag , en ära som fler journalister efter mig också förärats

I väntan  på  värdfolket och det japanska kronprinsparet väntade övriga gäster längs väggarna i Vita havet, för kvällen dekorerat med liljekonvaljer i ymniga skålar. Under balkongen stod en skog av nyutslagna skira björkar. Stämningen var magisk och för egen del spänd och en aning  nervös inför vad som väntade. Då kom Alice!

Hon levde upp till pressens  respektfulla – och kärleksfulla – benämning av henne som Pansar Alice, när hon  hon tog sats från motsatta kortsidan och närmade sig med fasta steg. Jag trodde, på fullt allvar, att jag skulle dö, eller åtminstone få veta, att jag inte  levt upp till förväntningarna.  Då kände jag inte Alice!

-Jag måste säga, att Barbro är myyycket elegant i kväll. På skorrande skånska fick orden en sällsynt kraft och jag gick med stärkt självkänsla in till det väntande festbordet i Karl XV:s matsal.

Hon såg människan i situationen

Det ingår förvisso i alla statsfruars och överhovmästarinnors uppgifter att få gäster vid hovet att  känna sig välkomna och avslappnade. Alice Trolle-Wachtmeister kunde inte bara det, hon såg människan i situationen,  den ovana, litet osäkra journalisten till exempel, och gjorde  sitt bästa för att få henne att trivas.

Behöver jag tillägga att  middagen blev ett oförglömligt minne? Dessutom fick jag belöning för mitt livs satsning på att se nära på kunglig ut, nystylad från topp till tå. Ett besvär jag aldrig ångrat.

Utnämningen till överhovmästarinna 1994 kom möjligen som en överraskning för Alice. I sin iver att skapa ett nytt, modernt hov gjorde den nye kungen vissa förändringar, som han senare ångrade. Någon gammal överhovmästarinna behövde han sannerligen inte, som farfar Gustaf VI Adolf alltid omgivit sig av.

Men  tiderna förändras och behoven likaså. En viss fröken Silvia Sommerlath kom  in i bilden och kungen bestämde sig för att fria. Nu var goda råd dyra. Både före och efter bröllopet behövde Silvia sättas in i rollen som blivande drottning och Sveriges främsta dam. Hon skulle också vara chef för ett stort hushåll och lära sig representationens alla svåra turer. Då kallade kungen på Alice!

Hennes nära kontakt med Sveriges kungafamilj går långt tillbaka i tiden. Alice Trolle-Wachtmeister var född Tornérhielm och  gifte sig med greve Trolle-Wachtmeister, ägare till ett av de större skånska godsen, Trolle Ljungby.

Ställdes genast på prov

Den äldre kungliga generationen hade nära vänskapsförhållande med flera kända Skånefamiljer och  kungen var tidigt en ofta inbjuden gäst på Trolle Ljungby. När han träffat Silvia Sommerlath var han inte sen att presentera henne för Alice Trolle-Wachtmeister, som såg  ett ”drottningämne” i den behagliga och intelligenta tyska unga kvinnan. Saken var klar och efter fyra års väntan skred Silvia uppför altargången i Storkyrkan den 19 juni 1976. Ingen som var med glömmer den dagen.

Alice kloka och varma väsen ställdes genast på prov. Kort efter bröllopet, när kungaparet hade presenterat sin nystiftade kungliga bröllopsfond, kom första utmaningen.

Dagens Nyheter var snabbt ute med kritik, riktad mot  kungaparets nyinstiftade bröllopsfond. Fondens syfte, att bidraga till funktionshandikappade barns och ungas fritidsverksamheter, väckte ont blod inom handikapprörelsen och DN var inte sen att falla in i kritikerkåren.

Alice mötte en storgråtande drottning i Östra valvet utanför kontoret.Hon  var otröstlig och  besvikelsen stor. Hon hade ju bara velat visa sin goda  vilja. ”Hur kan någon vara så elak”,  yttrade den sårade drottningen, som för första gången  fick erfara hur det känns, när det blåser på toppen. Alice tröstade och förklarade så gott hon kunde.

Hans-Gabriel och Alice Trolle-Wachtmeister på väg in till bröllopet 2010 mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Foto: Holger Motzkau/sv.wikipedia.org.

Alice fanns alltid till hands. Hon bodde på Trolle Ljungby och tog flyget till Stockholm, så fort de kungliga plikterna så krävde. Hon hade en trevlig mindre lägenhet på Slottet.  Det blev många resor inte bara hem till Skåne tur & retur utan också på kungaparets alla utländska statsbesök och andra tillfällen,  där hon självklart ingick i kungens sällskap.

Hon hade en fantastisk hand med barn i alla åldrar, fick inga egna men  de kungliga barnen blev snabbt några av hennes favoriter. I överhovmästarinnans uppgift ingår ju också att ”besiktiga” ett nyfött kungligt barn.

Första gången, när prinsessan Victoria föddes den 14 juli 1977, var Alice Trolle-Wachtmeister tillsammans med riksmarskalken, statsministern och talmannen de viktiga vittnena, att allt stod rätt till med det nya barnet.

Alice berättade om en strålande mamma

Alla försäkrade med övertygelse att den nyfödda var ett mycket vackert barn.  Alice själv berättade om det oförglömliga minnet av en strålande nybliven mamma i sin säng med Victoria i lång vit brodyrklänning bredvid sig, nyammad och beredd på att börja sin officiella vandring i livet.  Det var 40 år sedan och Alice Trolle-Wachtmeister hade glatt sig åt att vara med.

Sista gången vi möttes var församlingsaftonen på hösten 2014. Alice hade plikttroget åkt upp från Skåne och i samlingen utanför Bernadottebiblioteket stod hon i ett hörn och såg ovanligt trött ut men stilig som bara hon kunde vara.

Jag gick fram för att hälsa då hon förvånande nog yppade sin sorg, att inte orka längre. Hon hade fått besvär med synen, gula fläcken, och såg knappast någonting. Det hade gått fort och hon uppdagade en besvikelse som inte var vanlig. Kvällen avlöpte väl. Men detta var hennes sista officiella uppdrag åt kungen. Det årets Nobelfest uteblev hon. 2015 slutade hon sitt uppdrag som överhovmästarinna.

Detta hade, berättade hon, inte varit enkelt. Alice hade bett kungen vid ett flertal tillfällen att få sluta. Hon var trött och orkade inte med alla dessa resor. Kungen låtsades inte höra och sa på sitt ibland litet speciella sätt:  ”Jo, Alice kommer tillbaka”. Tre gånger försökte hon men sedan satte den sviktande hälsan definitivt stopp och kungen förstod allvaret.

Det har skrivits i eftermälet till Alices bortgång att ”när Alice talar, lyssnar kungen”. Det är en sanning med  modifikation., När vi träffades en sista gång i samband med att jag skrev boken” I den kungliga kulissen, varhon  i själva verket inte bara trött utan också besviken över i att inte bli lyssnad till, att  kungen inte tog till sig hennes råd. ”Säg inte till kungen att jag har rått honom till detta, då kommer han att göra  tvärt emot”, kunde hon säga till chefer som vände sig till henne i svåra beslut.

Tog i på skarpen när det gällde

Kanske var det tröttheten eller hennes rättframhet. Alice Trolle-Wachtmeister drog sig inte för att ta i på skarpen, när det gällde. Hon var en ledare och absolut ärlig person. Krydda detta med humor och blick för det komiska i många sammanhang och toppa med människokärlek  – sådan var hon.

Barbro Hultman. Foto: Gunnar Magnusson.

Två dagar före det kungliga 40-årsjubileet, som hon sett fram emot, jordfästs Alice Trolle-Wachtmeister den 12 juli i kyrkan i Trolle Ljungby. Någonting säger mig att den dagen går samtidigt ett gammalt hov i graven men öppnar samtidigt för nya tider. Jag  tror att Alice Trolle-Wachtmeister ler i sin himmel.

  1. Disa Håstad

    Jo, Alice var mycket trevlig. Jag reste på två kungaresor då hon var med. Du har rätt att på kungamiddagar kom hon som en värdinna (före kungaparet) och har vänliga välkomstord till oss.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren