Hedvig Eleonora skola efter en delseger i Vi i femman. Foto: Sveriges Radio.

Omar Magnergård är ny medarbetare på Nyfiken Grå. Han skryter gärna och med all rätt om sina barnbarns framgångar. Här bjuder Omar på en spännande historia om deras deltagande i Sveriges radios tävling Vi i femman. Med tanke på gårdagens prinsessfödsel är det upplevelser som denna något att se fram emot för de nyblivna morföräldrarna på Drottningholms slott:

Barnbarn

är livets efterrätt, heter det ju. Fel, fel, fel! Barnbarn är livets huvudrätt, anser jag. Lite får man skryta med dem. Jag tänker skryta mycket eftersom jag är så lyckligt lottad att jag har en sextett som är trevlig, vetgirig och välartad. Vart och ett av barnbarnen gör mig dagligen både varm i hjärtat, tacksam och stolt.

Äldst är Erica, 28 år. Hon bor sedan några månade tjusigt– men dyrt! – i centrala Oslo med sin Christer, finansanalytiker. Erica arbetar åt Aftenposten. Om allt går bra ska hon i slutet av mars nedkomma med en liten Wilma. Då blir jag morfars far. Det är stort det.

Nummer två på ålderstrappan är Cecilia, 23. Hittills rakt igenom A-student på alla tentor hon haft på  Kungl. Tekniska högskolan.  Hon läser en avancerad matematik, vars ämnesrubriker jag inte ens förstår. Än mindre de problem hon skall lösa. Hennes Victor kanske gör det. Han läser till arkitekt. Cecilia och Victor bor centralt nära Tegnérlunden.

Oliver är 19, blir student till våren, bor vid Bergsgatan, gillar datorspel och jobbar extra på helgerna. Då sitter han i kassan i en Ica-butik. Till Erica, Cecilia och Oliver är jag farfar. Jag är också trefaldig morfar: Sun, 11, Ida, 8, och Zoë, 2,5 år heter de barnbarnen.

Lilla Zoë älskar sitt dagis, familjen och Pippi Långstrump. Sun och Ida går båda i Hedvig Eleonora skola vid Linnégatan.

Vi i femman

I höstas skrev 66 000 femteklassare runt om i landet proven till Vi i femman under sträng övervakning. Till slutomgången hade Hedvig genom årtiondena aldrig kvalificerat sig. Men, visade det sig, nu var Suns klass 5 Gul en av de åtta bästa bland drygt 200 klasser i Stockholms län. Och i början av vårterminen kom det brev från Sveriges radio och tävlingsledningen om att Sun och Eddie skulle representera Hedvig eftersom de varit bäst på proven. Min tuppkam började växa. Kvartsfinal mot Olofslundsskolan från Bromma. Morfar var förstås på plats i studio 4 i radiohuset tillsammans med klassen, lärare, föräldrar och far- och morföräldrar. Nervdallret gick över i jubel, applåder, hurrarop, blommor och plaketter när Hedvig vann.  Semifinal mot Smedslättskolan. Spänningen var nu om möjligt än högre. Sun och Eddie valde en fempoängare i sista avgörande i ämnet Asatro. De visste att det var Tors hammare som dvärgarna Eitre och Brokk smidde.  Seger igen! Länsfinal mot Smedbyskolan från Järfälla – och ännu en seger.  Det betydde att klass 5 Gul är Stockholms bästa femma.  Nu var morfars tuppkam större än någonsin.

9 februari var det så regionsemifinal mot bästa femmorna i Uppland och på Gotland. Till och med programledaren Anders Hildemar Olsson erkände att han kände hur luften dallrade av spänning.  Segertåget fortsatte dock för Hedvig.  Efter en jämn match slog de Uppland med en (!) poäng. Klang och jubel.

Nu skall landets skolor ha sportlov. Först i början av mars fortsätter rysaren. Sun själv tar det dock lugnt, tränar fäktning två gånger i veckan, läser tidningarna, ser tv:s nyheter och söker hänga med så gott det går. Lillasyster Ida är mer nervös.  Hon är med i Saltsjöbadsgymnasterna,. Ida vågade inte komma till direktsändningen i länsfinalen, utan kopplade av med frivolter och diverse andra för morfars ögon livsfarliga övningar i Sicklas nya, fina sporthall medan Sun satt i frågeburen.

Överraskande samtal

Tisdagar och torsdagar hämtar jag Ida i skolan, kör henne till gymnastiken och hem efter drygt två timmar.  De där körningarna ger många samtal om ditten och datten.  Jag tror på samtal över generationsgränserna.  De ger mig mycket och förhoppningsvis även Ida och mina andra barnbarn en del. Ibland blir samtalen överraskande. Som en gång i höstas.

-Morfar, vem skall ärva dig? undrade Ida från baksätet.

– Det skall din mamma Tina och morbror Roger, svarade jag.

-Men jag då? fortsatte Ida.

-Vad skulle du vilja ha då?

-Några av dina fotoalbum. Och så din plånbok – med mycket pengar i.

Vad får de unga allt ifrån?  Nu slut för i dag – och med barnbarnsskrytet.

Omar Magnergård