Folk, Krönika

Benke tände höjdhoppsgnistan i Sverige

Benke Nilsson efter skadan under OS 1956. Foto: sv.wikipedia.org.

I  väl kortfattade ordalag meddelade häromdagen  DN och SvD att höjdhopparen och 1954 års bragdmedaljör Bengt ”Benke” Nilsson avlidit vid 84 års ålder.

En så historiskt betydelsefull idrottsperson är värd ett betydligt bredare eftermäle.
Det var nämligen Benke Nilsson som under några säsonger grundlade den fantastiska svenska höjdhoppstraditionen, som fick sina senaste underbara toppar i Stefan Holm och Kajsa Bergqvist, för nu mer än 10 år sedan.

Under några sommarmånader 1954 vidgade Benke gränserna för det vad svenska frittidrottsvänner trodde vara möjligt. Gång på gång klarade han drömgränser, särskilt en en kväll i Göteborg den 14 juli då han inför en fascinerad publik höjde det svenska rekordet från 203 till 210, vilket också var europarekord.

Senare på hösten tog han 211 och säkrade EM-guldet. Detta satte honom i tydlig särklass när SvD:s guldmedaljnämnd sammanträdde.

Visst har rekordhöjderna hamnat på helt andra nivåer drygt 60 år senare, men hänsyn måste tas till de omständigheter som Benke och hans generationskamrater tävlade under.

Introducerade dykstilen

Underlaget var den klassiska men vattenkänsliga kolstybben, hopparna föll ner en tunn grusbädd, som inte var särskilt välkomnande i jämförelse med senare tiders skyddande madrasser vid hoppställningarna.

Dessutom introducerade Benke den så kallade dykstilen, en högst sevärd variant, som knappast minskade skaderisken. Mod krävdes verkligen av hopparna, att falla drygt 2 meter mot ett hårt underlag – vem vill göra sånt i dag?

Benkes idrottskarriär blev kort och kantad av skador, ett problem som kulminerade när han senhösten 1956 for till OS i Melbourne som ett stort guldmedaljhopp. Men han hade skadat sig och nonchalerat tecknen från kroppen, vilket straffade sig på plats. Han klarade inte kvalet och även om han fortsatte ett år till var hans storhetstid i praktiken över.

1955 utkom denna bok av Sten Ohlsson.

I internationell topp

Men Benke hade tänt en höjdhoppsgnista i Sverige. Hans kamrat Stig Pettersson nosade snart på de höga höjderna och vid EM i Stockholm svarade Richard Dahl för en av se största svenska mästerskapssensationerna när han vann på 212. Bragdmedaljen var självklar.

Sedan dess har svenska höjdhoppare ofta legat i internationell topp och bragdmännen har nästan stått i kö. Bragdman nr 3 Patrik Sjöberg blev världsmästare 1987 och satte världsrekord på 242, en notering som fortfarande gäller som svenskt rekord.

Patrik hoppade i den moderna baklängesstilen (Fosbury Flop, som kom 1968 ) och det har även hans efterträdare gjort. Patrik och några av hans tyska vänner. Dietmar Mögenburg och Carlos Tränhardt,  skapade ett ovanligt stort intresse kring sin gren.

Den hittillsvarande höjdpunkten nåddes i början av 2000-talet då Kajsa Bergqvist och Stefan Holm samtidigt befann sig världstoppen. Holm tog OS-guld i Aten 2004 efter en mycket spännande final. Bergqvist gick då skadad, men kom tillbaka  storstilat och högst oväntat vid VM i Helsingfors och segrade. Både Stefan och Kajsa fick Bragdguldet.

Ägnade sig åt headhunting

Medan Benke Nilsson inte syntes så mycket inom idrotten, utan främst ägnade sig åt headhunting i näringslivet, fick hans efterträdare mer offentliga roller. Patrik Sjöberg väckte sensation med sin bok om det sexuella våld hans styvfar och tränare utövat mot honom i många år och har senare blivit ett slags folktribun i ärendet.

Richard Dahl blev en mycket uppskattade sportjournalist. Kajsa Bergqvist etablerade sig som en strålande tv-kommentator och Stefan Holm tog säte i Internationella Olympiska Kommittén (IOK).

Fast utsikterna för några nya svenska höjdhoppare i allra högsta klassen verkar dystra.

Men Benke-trenden höll dock i 50 år. Inte illa.

3 Kommentarer

  1. Sofia stenberg

    Spännande läsning men att framtiden ser dyster ut håller jag inte med om. I helgen som var hoppade Fabian Deleryd född 96 hela 2,33 m i en höjdhoppstävling i Täby.
    Med det placerar han sig som 4:a genom tiderna i Sverige. Och just nu 2:a i världsstatistiken för 2018.

  2. sune sylven

    Kul. Artikeln skrevs innan Delryd gjorde sitt fina hopp. Men han har en bit kvar, måste också lyckas på de stora mästerskapen.

  3. Tack Sune! Ibland landar vi hårt, ibland mjukt. Höjdhopp syns mig vara en märklig gren som väl från början många akademiker ägnade sig åt. De flesta svenska höjdhoppsstjärnor ter sig också som starka men väldigt olika karaktärer. Typ: Lammet, Hasse Albertsson och Linus Thörnblad.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren