Krönika, Sport

Borg genom tiderna

Ur Wikipedia: Arne Borg, simmare i väldsklass

Vår Gud är oss en väldig Borg.
Ja, förlåt om jag skojar både med herren och namnet Borg, ett typiskt svenskt soldatnamn och stadsnamn men också ett namn som vi kunnat förknippa med hjältar på sportens område både under och över vattnet.

Och politikens Borg fanns väl också både över och under ytan, åtminstone i badtunnan, som gjorde att han fick simma ganska raskt ur Kinneviken för att hitta ett annat grund.

Men låt oss bli kvar i de idrottsliga sammanhangen och då tror ni att det ska handla om Björn Borg igen.
Jo, det ska det så småningom, tack vare nya insatser av vår eminente journalistveteran, Sune Sylvén, men inte riktigt än.

Borg 1901

Jag vill nämligen föreslå att vi först  tar oss tillbaka till året 1901.
Då föddes en Borg, som sedan blev, i stort sett, lika känd som sin senare namne men hans förnamn var Arne.
Han simmade som ingen annan, fast det förstod inte hans skollärare som slängde ut honom från Strömbadet i Stockholm med orden:
– Gå härifrån, du blir aldrig någon simmare.

En mästare i vattnet kom från Hawaii

Skolläraren kunde ha fått rätt men en stor simmaridol, som gjorde sensation i USA 1912, samma år som Sverige hade myglat till sig Olympiska spelen (vilket vårt land misslyckades med i år – men det är en annan historia) kom emellan.

Crawlaren, Duke Kahanamoku, som var född i Hawaii, var en mästare i vattnet. Det väckte den 11-åriga gossen Arnes, och även hans tvillingbror Åkes, intresse och båda blev verkligen fascinerade av den här simmaren.

Arne blev den store, även om Åke också vare skicklig, som, utan synbara svårigheter, crawlade sig fram oavsett om det var 100 meter eller 1500 meter. Crawl ansågs vara ett mycket slitsamt simmande och ersattes gärna av trudgeon som väl kan sägas vara en halvcrawl där simmaren crawlar med ena halvan av kroppen och gör bröstsim med en andra halvan.

Så icke Arne Borg.

Världsrekorden rök när svensken kom

Arne var helcrawlare och när han fyllde tjugo år gjorde han sitt första rekord i Oslo och det gamla världsrekordet på 1000 meter försvann genom hans insats.

Mer än 30 gånger simmade han sedan på världsrekordtider och den tävling, som våra äldsta vänner, varav få lever nu, kom ihåg, var europamästerskapet i Bologna 1927, alltså snart hundra år sedan.

Undret i Bologna

Det handlade om 1500 meter och Arne sprängde 20-minutersvallen och klockades till 19 minuter och 7,2 sekunder.
Det här var så fantastiskt att tidningar, och sedermera böcker, ofta använde uttrycket rekordslakt.
Om man dessutom betänker att Arne hade fått stora skador i vattenpolo tidigare under dagen kan man nästan undra om han var dopad.
Och kanske var det, åtminstone nästan, sant.
Han var så skadad i munnen att han inte kunde äta vid lunchen varför han, enligt en envist upprepad anekdot, fick vin av sin tränare istället för mat. Det bytet skulle ha fått honom att simma som en galning och vinna som en världsmästare.
Tre individuella segrar blev det, 100 meter, 400 meter och 1500 meter, som sedan kom att kallas för ”Undret i Bologna”.

Det tog elva år innan Arne förlorade sitt världsmästerskap till en japan, Tomikatsu Amano, som ska ha simmat precis strax under nitton minuter.

Och det tog mer än 30 år innan en svensk simmade fortare på sträckan än vad Arne gjorde i Bologna. Först 1958 tog Lars Erik Bengtsson över efter Arne med tiden 19.02.08.

Simningens engelska mil

Det var många som jämförde Arne Borgs seger med insatsen från Roger Bannister, den engelsman som första gången sprang en engelsk mil under fyra minuter.
Arne Borg blev, efter segern i Bologna, en kändis över hela världen och kallades mr Earnie när han senare gjorde turnéer tillsammans med ”Tarzan”, skådespelaren Johnny Weismuller som också var en oerhört skicklig simmare.

Rackarspel gjorde Arne Borg till proffs

1929 fick Arne Borg proffsstämpel sedan han tagit emot en summa, motsvarande 50 kr.
En löjligt låg summa att klassas som proffs för, men han brydde sig inte särskilt mycket. Han kunde ju, tillsammans med massor av människor runt om i världen, minnas undret i Bologna och glädjas åt det under många år.

Ur Wikipedia: Mästaren Arne Borg lär ut simkonst i Forsgrenska badet

Arne Borg lämnade så småningom simningen för gott och blev till sist tobakshandlare på Drottninggatan i Stockholm.
Den butiken var nog en av de få i landet där det fanns lika många ickerökare som rökare bland kunderna och alla ville träffa och prata med den berömda simmaren.

Han var snabb i huvudet också, och hävdade gärna, att han hade vunnit sina segrar genom att ha haft en sådan enorm flytförmåga att man skulle kunnat servera kaffe på hans rygg under tävlingarna eftersom han alltid låg så högt i vattnet när han simmade.

Kanske var det inte enbart ett skämt.
En sjukdom i hans unga år kan, enligt några läkare, ha rumstrerat om i hans kropp och gett honom de gåvor som gjorde att han kunde ge sin gamla skollärare en knäpp på näsan.
Därom veta vi intet men vi gillar tanken.

Vi gillar också tanken att, om bara någon dag, i Nyfiken Grå, få veta mer, genom Sune Sylvén, om varför Borg B, som i Björn, egentligen fick så kort karriär trots sin enorma framgång och stora popularitet.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren