– Seniorboendemarknaden växer nu fram med full kraft samtidigt som den håller på att formeras. Det säger ekon. dr Petter Ahlström som i förra veckan ordnade en Seniorvärldskonferens om morgondagens bästa seniorbostäder. Nyfikengrå bad honom svara på några frågor. Vi publicerar intervjun i två delar, här kommer den första:

Vad kom ni fram till ?

Jag konstaterar att utmaningarna och möjligheterna med den åldrande befolkningen också delas på andra håll i världen. Det är tydligt att i Sverige och våra grannländer måste våra äldre i större utsträckning ta mer ansvar för sitt boende och sin ekonomi.

I Norge såväl som Danmark är frågeställningarna i viss mån lika aktuella. Också här växer gruppen äldre kraftigt som relativ andel av befolkningen. Det skapar utmaningar på såväl samhälls- som individnivå.

En slutsats från konferensen är att beakta allas önskemål gällande boende – från planering av boende och boendemiljö, till byggande, till förvaltningen av dessa boenden. De marknadslösningar som skapas ska uppfylla både grundläggande fysiska krav och en social gemenskap. Det skapar välbefinnande och livskvalitet.

Det finns en insikt och ett intresse från samhälle, akademi, näringsliv och de äldre att bygga socialt hållbara och attraktiva boendemiljöer, som skapar livskvalitet. De äldre är en stor och växande grupp som dessutom är relativt förmögen och har en ny syn på livet än tidigare generationer haft.

En annan slutsats är att äldre precis som yngre är en heterogen grupp i samhället. Som alla sådana grupper är det viktigt med mångfald och möjligheten att välja. Att därför tala om lösningar i stället för lösning blir en konsekvens. Man ska också inse att alla inte vill flytta utan bo kvar där de bor idag, ett val som också ska vara lika självklart som att flytta.

Det är också viktigt att ta hänsyn till de seniorer som har det ekonomiskt ansträngt, som det också måste planeras och finnas utbud för. För den gruppen måste samhället stödja eller ge förutsättningar för ett hållbart boende.

Men det finns samtidigt en stor insikt i att för många ur dagens seniorgrupp finns människor som har ekonomiskt bra ställt. För de som söker, som vill, hitta alternativa boendeformer och former för sitt äldreliv är utbudet fortfarande för litet i förhållande till den efterfrågan som finns.

Konferensens fokus var termer och definitioner kring olika sorters boenden för äldre, och vi enades om att fortsättningsvis utnyttja ett ramverk utifrån de definitioner som finns i Sverige tillsammans med en engelsk klassificeringsmodell.

Detta med målsättningen att ansluta till en internationellt
erkänd klassificeringsmodell som medför jämförelse mellan länder.

Kan man säga att ni enats om en svensk modell för äldres boende?

Nej det kan jag inte säga. Däremot kan jag säga att mot bakgrund av vad som diskuterades under konferensen finns många exempel i Sverige som alla utgör goda exempel på svenska modeller för äldres boende.

På konferensen presenterades även två skandinaviska exempel, ett norskt och ett danskt, och då våra länder delar många likheter går det att lyfta frågan till termer av en skandinavisk modell.

Seniorvärldskonferensens fokus är det ordinära boendet. Boendemodeller för människor som framförallt väljer att själv både flytta och betala sitt boende själva.

Inom ramen för detta område finns flera olika övergripande boendemodeller, till exempel seniorboenden, trygghetsboenden, gemensamhetsboenden och bogemenskaper.

Vi var eniga om att det är positivt att skapa många olika former av boendemodeller och socialt innehåll. Den enkla orsaken är att människor är olika och
har olika önskemål. Detta skapar också möjligheter att även bygga för de med mindre ekonomiska förutsättningar.

Det är viktigt att ge våra äldre möjligheten att med boendet som plattform kunna organisera och forma sitt äldreliv på bästa sätt.

Varför är det här en så viktig fråga?

Seniorboendemarknaden växer nu fram med full kraft samtidigt som den håller på att formeras.

Att vara med, definiera ramvillkoren genom att vi som är engagerade i frågan tar plats och tillsammans hjälps åt att avgränsa, definiera begrepp och nomenklatur samt beskriva marknadsfenomenet hjälper till att kvalitetssäkra det som nu pågår samtidigt som vi grundar för en mångfald av boendelösningar,
inte en enfald.

Tillsammans kan vi bidra till framväxten av en seriös marknad där boende och olika
former av service och stöd finns tillgängliga efter behov och egna preferenser.

Hur ser flaskhalsarna ut när det gäller boendet för äldre?

Att utbudet inte kommer igång när efterfrågan och behovet är så starkt. Det har göra med plan- och byggrelaterade frågor.

Men det har också att göra med en outvecklad efterfrågesida, det vill säga oinformerade kunder som inte vet vad de vill och kan precisera en beställning.

Det måste finnas alternativ för att det ska finnas en efterfrågan.

Sedan är det ju så i Sverige att vi har svårt att driva flera samhällsfrågor samtidigt.

Hur vi ska ta hand om våra äldre, på alla plan, har varit en viktig fråga under lång tid. Tyvärr drunknar den frågan bland alla andra frågor som kanske ses som mer akuta.

På så sätt kommer debatten inte i gång på allvar utan blir något man pliktskyldigast förhåller sig till i samband med val. Frågan har aldrig varit så aktuell och frågan har aldrig berört så många som nu!

Jag tror det är dags för äldregruppen att ta saken i egna händer för att få tillstånd en förändring. Däri finns såväl konsumentmaktmedel som politiska medel att tillgå.

Vi måste bara inse att om vi löser boendefrågan och förutsättningarna för
våra äldre ja då löser vi samtidigt så många andra frågor i samhället.

Ta exemplet boende. Byggs en studentbostad ja då kan en student få bostad. Det är naturligtvis utmärkt och bra. Men byggs en senior-/äldrebostad som en individ väljer att flytta till ja då frigörs en bostad som blir ledig för annan familj.

Att skapa flyttkedjor genom att bokstavligen bygga klart boendekarriären ger synergier. Jag tror att fokus på äldres boende är bra för jobben, skatterna och bostadsalternativen i vårt samhälle.

Vilka idéer kom fram, nämn några!

– Vikten av att i god tid ta tag i sitt boende för de som vill ha alternativ
– Att den här frågan är tvärvetenskaplig. Att det finns ett stort utbyte i att dela kunskaper över discipliner till exempel medicin (geriatrik), arkitektur och service design.
– Att det finns en stor kraft och vilja från många olika grupper och intressenter i samhället att tillsammans hjälpa till och skapa alternativ.

 Vad var mest originellt/fantasifullt?

Dödandet av flera myter kring äldre och hur är och förväntas vara. Den delen stod konferensens mer medicinskt inriktade föreläsare för, bland andra Laura Fratiglioni (KI) och Ingemar Skoog (GU).

Exempel på myter som INTE stämmer (och som forskningen påvisar faktastöd för) är:

Myten om att befolkningens ökande andel äldre skulle vara ett problem för vårt samhälle.
Myten om att de flesta äldre skulle ha sämre hälsa än andra grupper.
Myten om att äldre förvisso lever längre nu men har sämre hälsa.
Myten om att det inte finns så mycket att göra för att förbättra äldres hälsa.

Den medicinska vetenskapens konstaterande att rätt planerade och skapade boendemiljöer har positiva effekter rent medicinskt!

Att ett liv och boende i en rätt planerad och organiserad boendemiljö skapar livskvaliteter och förlänger bokstavligen livet.

Det givande i mötet mellan politiken, seniorer och vetenskapliga discipliner

Intervjun fortsätter om ett par dar, följ oss på Nyfikengrå!

Fotnot:
Seniorvärldskonferensen som i år ägde rum för tredje gången tar upp frågor om morgondagens bästa seniorbostäder. Initiativtagare är ekon. dr Petter Ahlström, CLA Sweden i samarbete med Chalmers tekniska högskola, Kungliga Tekniska Högskolan, Karlstads universitet, Oslo universitet och huvudsponsorer EY och Bovieran.
Konferensen vänder sig till beslutsfattare inom offentlig och privat sektor som vill vara delaktiga i utvecklingen av hållbara bostadslösningar för Sveriges seniorer.