Krönikor, Tyckt

Dags för friidrotts-VM – magisk lycka trots dopningseländet

Kim Amb. Foto: Fredrik Dalersjö

Kim Amb. Foto: Fredrik Dalersjö

Internationella Friidrottsförbundet (IAAF) bildades redan 1912, i samband med de olympiska sommarspelen i Stockholm. Men det kom att dröja mer än 70 år innan friidrotten fick ett eget VM, långt efter alla andra sporter.

Orsaken var ett orimligt hänsynstagande till de olympiska spelen, vars huvudnummer från start var just friidrott. Ett eget VM skulle kunna störa OS-festen alltför mycket tyckte pampar, som ofta hade starka intressen i båda lägren, inte minst svensken Sigfrid Edström som länge hade dubbla roller.

Den nödvändiga förändringen kom när italienaren Primo Nebiolo tillträdde som president i IAAF. Han struntade i hänsynen till IOK och drev igenom VM, som hölls för första gången i Helsingfors 1983.

Emma Green Tregaro. Foto: Fyno Quantz

Emma Green Tregaro. Foto: Fyno Quantz

Nebiolo var en förnyare på gott och ont. Han insåg att friidrotts-VM var en guldgruva och lyckades få fram många nya miljoner via TV-inkomster och från sponsorer. I glädjen över dessa inkomster utvecklade dessvärre Nebiolo och hans hov ett ofta slösande lyxliv. Han beskylldes också för att vara mutkolv, men satt kvar på sin post till sin död år 2000.

Problemen kring Nebiolo har dock överskuggats av dopningseländet. Först misstänktes med rätta en rad framgångsrikare DDR-medborgare och sedan kom en rad fall, som främst berörde den kanske främsta grenen, 100 meter.

Trots ett intensivt arbete mot dopning, tycks fenomenet frodas i diverse laboratorier. Det är stora pengar i omlopp i toppfriidrotten och frestelserna kan tydligen bli övermäktiga. Alla tar i princip avstånd från fusk, men när det gäller, är uppenbarligen många redo att avvika från den rena läran. Särskilt lätt går detta om man luras att tro att risken för upptäckt är minimal. Just den sortens illusion eller självbedrägeri har knäckt många fuskare.

Trots alla dopningskandaler fortsätter 100 meters-loppen att fascinera och så har det varit långt före dagens fenomen Usain Bolt. Det är kanske med sprint som med cykelns Tour de France. Publiken förfasar sig över alla avslöjade fuskare, men kan inte låta bli att hänföras av stjärnglansen i alla fall.

När tystnaden sänker sig på arenan inför startskottet i finalen, förångas misstankarna i den heta atmosfären. Knappt tio sekunders magisk lycka när åtta fenomenala män utmanar den mest fenomenale av dem alla.

Abeba Aregawi. Foto: sv.wikipedia.org

Abeba Aregawi. Foto: sv.wikipedia.org

Sedan kan dopningspoliserna få komma med sina blodprovsmaskiner, urinskålar och ta sina A-prov och B-prov.

Upplevelsen kan de inte ta ifrån oss.

De 14:e världsmästerskapen i friidrott går i Moskva 10-18 augusti. Sveriges förhoppningar finns främst på 1 500 meter, genom Abeba Aregawi, som blev svensk medborgare i december 2012. Vissa ganska små medaljchanser kan också tillskrivas spjutkastaren Kim Amb och höjdhopperskan Emma Green Tregaro.

 

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren