Krönika, Kultur, Livsstil, Natur, Samhälle

Det naturliga

Det naturliga , Foto: Tom Engström

Hur vår nya sköna digitala värld påverkar oss finns det skäl att fundera över. 
Våra hjärnor som utvecklades i forntiden är utsatta för en explosionsartad förändring. Läkaren Anders Hansen talar sin bok ”Hjärnstark” om detta. Vår uppmärksamhet ockuperas av sociala media genom vår hjärnas konstruktion och smak för snabba belöningar.

Nästa fråga är hur vår medmänsklighet, empati för andra, påverkas?
Forskaren Fredrik Svenaeus menar i boken ” Det naturliga ” att vi måste mötas ansikte mot ansikte, läsa av varandras uttryck och kroppsspråk för att kunna leva oss in i andra människors situation. De avskyvärda hoten, som de främlingsfientliga på nätet, kan säkert förklaras av att man inte direkt behöver se den andres reaktion.

Jag tänkte på detta när jag lyssnade till partiledardebatten i Agenda ( SVT 13/10 )   som handlade om invandring, migration och kriminalitet. Partiledare tävlade om hårdare tag för att komma till rätta med skjutningar och gängbrottslighet. Man talar om kategorier, inte om enskilda människor.
Att lösa problemen är givetvis oerhört viktigt. Men varför talar man inte om de många enskilda invandrare som arbetar och anpassar sig här. Sjukvård, äldreomsorg, transporter, restauranger skulle inte fungera utan dem, Sverige skulle stanna.

Om enskilda människor handlar det dock för de volontärer ute i bygderna som engagerar sig för flyktingar. Där pågår möten och samtal mellan människor i språkgrupper, matlag, boendemiljöer och föreningar. Vänskap uppstår, man litar ömsesidigt på varandra. I många bygder behöver man de nyinflyttade. De fyller luckor i hemtjänsten, rörmokeriet, lantbruket och äldreomsorgen .

Min hemkommun, Simrishamn. tog emot många flyktingar men  lyckades vända ett inledande kaos till en mobilisering – genom volontärer och kommun – för att ta tillvara de nyanländas kraft. Den röda tråden är tilltron till individens vilja att tillföra och tillhöra . Kommunens personal agerade otraditionellt genom projekt som lett fram till utbildning och arbete. Det är förstås ett långsiktigt arbete – varför tror man att integration kan vara en quick fix?

Så står man där med vänskapens band när flyktingsfamiljer ska utvisas till ett av världens farligaste länder, Afghanistan. Det handlar om familjer med barn som går i skola eller förskola, kanske är födda här, talar flytande svenska med skånsk dialekt, spelar i fotbollslaget och har svenska kompisar. Det blir obegripligt grymt. Då gör man allt för att de ska få stanna.

Flyktingar är enskilda människor. De som engagerar sig för flyktingar är människor. Det vore förödande om vår förmåga till medmänsklighet i denna omvälvande tid går åt skogen. Vi måste fortsätta att mötas ansikte mot ansikte på gammeldags vis.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren