Samhälle

-Det oroar mig mycket att yngre kvinnor får de lägsta pensionerna

Solveig Zander. Foto: centerpartiet.se.

Kvinnor får i genomsnitt 30 procent mindre i pension än män.   Den största skillnaden hittar man bland pensionärer under 70 år. Det visar en rapport häromveckan till riksdagens pensionsgrupp som består av politiker från allianspartierna och regeringspartierna.

Hela pensionsgruppen fångad på en bild: Främre raden på bilden: Tomas Eneroth, Annika Strandhäll, Solveig Zander och Mats Persson och bakre raden: Lars Gustafsson, Fredrik Lundh Sammeli, Lars-Arne Staxäng och Rickard Persson. Foto: regeringskansliet.

Hela pensionsgruppen fångad på en bild: Främre raden på bilden: Tomas Eneroth, Annika Strandhäll, Solveig Zander och Mats Persson och bakre raden: Lars Gustafsson, Fredrik Lundh Sammeli, Lars-Arne Staxäng och Rickard Persson. Foto: regeringskansliet.

Nyfikengrå har ställt ett antal frågor till några av politikerna i pensionsgruppen. Först ut att svara är Centerpartiets Solveig Zander:

Vad är din kommentar?

Det är oförsvarbart att vi fortfarande har ett ojämlikt samhälle, som pensionen ger ett tydligt uttryck för. Det som oroar mig mest just nu är att det är de yngre kvinnorna som få de lägsta pensionerna. Tänkvärt då vi tror att vi går mot ett mer jämställt yrkesliv, ur inkomsthänseende och yrkesmässigt. Vilket vi inte gör.

Är det något som bekymrar dig, i så fall hur mycket?

Det bekymrar och oroar mig mycket. Jag har haft uppfattningen att ojämlikheten i pensionshänseende skulle kunna ändras relativt snabbt. Men har nu blivit varse att det inte finns någon ”kvick fix” och det gör det hela än mer oroande och komplicerat.

Vad är enligt din mening den viktigaste åtgärden för att komma åt
skevheten?

På långsikt är det löner och delat ansvar för barn, familj och hem det vill säga att kvinnor och män delar föräldraledigheten.

På kort sikt behövs förmodligen mer pengar till pensionssystemet kombinerat med ökade statliga kostnader till garantipensionen.

Man måste också få tillgodoräkna sig pensionspoäng till tjänstepensionen när man arbetar efter fyllda 65.

Hur fort bör man agera?

Det måste bli ett snabbt beslut både vad gäller lång- och kortsiktigt. Under denna mandatperiod menar jag med snabbt.

Varför har utvecklingen kunnat gå så långt?

Det finns fler anledningar till det. Först och främst tar det några år innan man ser de verkliga effekterna av systemet. Men alla har trott att jämlikheten skulle kommit längre och givit andra effekter. Dessutom förväntades tillväxten vara högre och arbetslösheten – de som står utanför arbetsmarknaden – lågkonjunkturen och sjuktalen varit mer positiva.

Det har kommit flera olika larmsignaler från inte minst
pensionärsorganisationerna – bryr ni er inte om dem?

Visst lyssnar vi på pensionärsorganisationerna och alla andra som har synpunkter och förändringsförslag. Bland annat kan ju nämnas att vi jobbat med att förändra AP-fonderna till högre avkastning men där mötte vi ju starkt motstånd då marknaden förändrades under utredningens gång. Intressant hur finansmarknaden förändras över tid vilket pensionerna är beroende av.

När det gäller pensionärsorganisationerna har de uttryckt sig ensidigt då de först har drivit att de ska ha samma skattesats som de yrkesarbetande. Vidare har de drivit en total förändring och utredning av pensionssystemet. De har med andra ord inte uppmärksammat speciellt de med låga inkomster.

Pensionärskollektivet är ju inte enhetligt. De stora flertalet har en bra pension och ojämlikheten har man inte tryckt på speciellt. En total översyn av systemet skulle oroa marknaden och det skulle missgynna placeringen av våra pensionspengar som ju är långsiktiga. Skatten är till för att stimulera fler att arbeta.

Hur ser situationen ut jämfört med övriga Europa?

Inget annat land i Europa har exakt vårt system men fler tar efter. De flesta har, mer eller mindre, statligt finansierade system som ”konkurrerar” med andra statliga utgifter. Dessutom ska man också ta med i beräkningen vad man har för utgifter som pensionär. Vi har ju olika former av högkostnadsskydd till exempel.

Hur påverkar det här bilden av välfärds-Sverige?

Fortfarande är vi i Sverige jämfört med övriga Europa och världen ett välfärdsland. Då vi jämför ”fattigdomsstrecket” är det ju en relativ beräkning.

När löner höjs (jobbskatteavdraget och löneökningar) och pensionerna inte gör det i samma utsträckning blir skillnaderna i medelinkomst högre. Därav blir skillnaden jämfört med pensionerna i förhållande till arbetsinkomsten större och då benämns det ”fattigdom”. Men de flesta pensionärer ligger över ”fattigdomsstrecket”.

Dessvärre är det kvinnor som har de lägsta pensionerna och det menar jag är mycket dåligt.

Vad är ditt eget partis kommentar till den här frågan?

Centerpartiet anser att vi måste göra något åt den tydliga ojämlikheten som nu blivit tydlig.

Vi har stämmobeslut på att garantipensionen ska höjas så fort vi har ekonomi för det och att jobbskatteavdraget successivt ska bli lika.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren