Folk, Livsstil, Skrivit, Upplevt

Du är väl ute och cyklar?

Foto: Inge Josephson.

Om inte, så är det dags nu. Cyklandet kanske inte kan rädda oss från den globala uppvärmningen, men det kan definitivt bidra. Om vi väljer cykeln istället för de onödiga bilresorna.

Men då måste också politiker och samhällsplanerare ta sitt ansvar. Göra det enkelt, möjligt och tryggt att ta cykeln oftare, till exempel till jobbet och till skolan. Vinsterna är många – för miljön, för din hälsa och för ekonomin.

Om detta och mycket annat kan vi nu läsa i den pinfärska boken Cykla! Två hjul som förändrar världen. Journalisterna Lina E. Johansson och Maja Lagercrantz har tagit ett ambitiöst, faktaspäckat och inspirerande helhetsgrepp på cyklandet. Dessutom betryggande forskningsbaserat.

Jan- Åke Ericsson

Maja Lagercrantz och Lina E Johansson. Foto: Jan- Åke Ericsson

Partisk och okritisk

Låt mig säga det på en gång: jag är en cyklande storstadsbo och gillar verkligen den här boken. Då förstår du att jag är partisk och möjligen okritisk till innehållet.

Men jag hittar faktiskt inget att klaga på i den här boken. Uppmanar därför dig, Nyfiken grå-läsare, stadsplanerare och politiker att skaffa och läsa den. Gör du det kan du sluta här.

Men nåja, lite kan jag väl ändå säga om innehållet i Cykla! Vi får med Lina och Maja trampa runt i Sverige och till storstäder världen runt och kolla hur det inte gått och hur det nu går för cyklandet.

Vi hälsar på i de klassiska cykelföredömena Amsterdam och Köpenhamn som nu bildar cykelskola för otippade städer, byggda för bilismen, som Los Angeles, Bogotá, Thessaloniki, New York och Kapstaden.

Vi får också vara med om nedslag i Paris, Oslo och Mexico City. Alla dessa städer har till slut börjat inse cyklandets fördelar.

Upp och ner

Och vi i Sverige då? Jovisst, cyklandet i vårt eget land är den röda tråden i boken. Du får cykelns historia från slutet av 1800-talet och till nu.

Vilken betydelse cykeln hade för kvinnornas frigörelse, industriell utveckling m m; hur cykelboomen kom till Sverige under andra världskriget innan bilsamhället tog över; hur pendeln åter började svänga tillbaka – sakta.

I boken finns belysande utvikningar åt alla möjliga håll: klimatet, hälsan, ekonomin, olyckorna med mera. Och vi får mängder av goda (och dåliga) exempel.

De goda hittar vi förstås i Holland och Danmark med ”supercykelvägar” och där en stor del av befolkningen cyklar till jobbet. Avskräckande är Kina. Här cyklade alla så sent som på 80-talet innan bilarna tog över och nu håller på att kväva landet. Först nu börjar myndigheterna vakna där…

Klimat och moral

Bilåkandet ökar och i Sverige ökade bilförsäljningen dramatiskt 2015. Samtidigt har antalet cykelturer per person minskat med 38 procent de senaste 20 åren, skriver författarna. Transportutsläppen är det stora hotet mot miljön.

Men utsläppsmålen som ska hålla nere jordens uppvärmning inom tvåprocentsgränsen går inte ihop med transportpolitiken. Där pekar kurvorna brant uppåt.

Resandet kommer att öka med 50 procent de närmaste decennierna. Så vi fortsätter som om ingenting har hänt trots att klimathotet är ett odiskutabelt faktum. Vems är ansvaret och hur ska vanorna ändras?

Klimathotet ligger för långt bort för att vi ska ta det på allvar individuellt. Så till slut faller det moraliska ansvaret tillbaka på politikerna att se till att det är enkelt att välja cykeln. Men gör man det? Samhället subventionerar ensidigt bilåkandet med skatterabatt och subventioner. Trots vinsterna med cykling är det fortfarande bara knappt en procent av svenska statliga infrastrukturpengar som går till cykling och andelen har minskat det senaste decenniet

Fixar folkhälsan och bromsar åldrandet

Cykeln fixar folkhälsan, enligt författarna. ”Stillasittandet tar fler liv än rökning”. ”Precis som cykeln får stadstrafiken att flyta bättre kan den också förhindra att blodkärl kalkas igen”.

Foto: Inge Josephson.

Foto: Inge Josephson.

Och det är ett av de enklaste sätten att få igång kroppen. Av alla EU-länder sitter vi i Sverige mest stilla. Fetman ökar snabbast här. På 20 år har vi blivit i snitt fem kilo tyngre.

Om du rör på dig dagligen minskar risken för att drabbas av folksjukdomar som diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och cancer ”Samtidigt som vi förlänger livet blir vi också gladare. Cyklister är lyckligast i trafiken”, skriver man med hänvisning till aktuell forskning.

Vinstmaskin

Att vardagscykling gör oss friskare betyder också att det är så mycket lönsammare för samhället att satsa på infrastruktur för cyklister.

I Köpenhamn har man räknat ut att samhället sparar 1,50 kr varje gång du cyklar en kilometer men förlorar lika mycket om du tar bilen…. Man räknar in kostnader för olyckor, miljö, hälsa och restid. Totalt är det sex gånger så lönsamt för samhället om du tar cykeln i stället för bilen.

Cykeln är helt enkelt en vinstmaskin både för samhället och för dig själv. Att äga bil kostar i snitt 20 000 kr/år, en cykel runt 400 kr…. Att cykla är därmed nästan gratis och drabbar ingen annan än dig själv. Bilen kostar för alla: buller, utsläpp, olyckor, dyra trafikleder.

8 000 år innan du dör i en cykelolycka

Visst skadas även cyklister. 20 000 om året i Sverige, de flesta dock lindrigt. 2014 skadades cirka 500 allvarligt och ett trettiotal avled i cykelolyckor (hälften av dem skulle ha klarat sig om de använt hjälm). Men när någon dör är oftast ett motorfordon inblandat.

Författarna visar med forskning att ju fler som cyklar i en stad desto säkrare blir det – ”safety in numbers” kallas det. När många cyklar och går kör bilisterna långsammare.

Statistiskt är det inte så farligt som du tror att cykla: det tar 20 år av daglig cykling att skadas och 8 000 år innan du dör i en cykelolycka.

Cykla mot framtiden

-Cykeln kan inte stoppa jordens uppvärmning, bota alla sjukdomar eller rädda ekonomin, skriver författarna avslutningsvis, men genom att cykla bidrar vi till lösningar. Och det blir lättare att ta oss an utmaningarna om vi är vältränade, skuldfria och jämlika, menar man …

Så vad väntar du på? Gör som 600 000 andra som 2015 köpte en cykel och anslut dig till rörelsen… Ju fler vi blir desto större blir trycket på myndigheterna att förbättra förutsättningarna.

Fakta: Cykla! Två hjul som förändrar världen. Ordfront 2016. 258 kr på Ginza.se inkl frakt.

Skulle inte kunna vara utan mina ”två hjul”

Recensenten om cyklandet:

Jag minns den enorma frihetskänslan när jag som 7- 8-åring fick överta min systers gamla cykel och kunde börja röra mig runt i femtiotalets Stockholm. Cykelbanor existerade inte. När jag fick min första egna cykel som 10-åring, en blå treväxlad Crescent, och kunde börja cykla till realskolan i Vasastan, sprängdes alla gränser.

Sedan dess har jag cyklat nästan dagligen i Stockholm i alla väder. Jag har faktiskt aldrig varit rädd och jag har aldrig skadat mig. Frågan är om det är tur eller skicklighet. Och jag har slarvat med hjälmen. Men cyklingen skärper sinnena; du lär dig att bedöma och undvika risker och hot; Jag har bil. Men i innerstan är cykeln helt oslagbar. Skulle inte kunna vara utan mina ”två hjul”…

Författarna om cyklandet:

Vi har båda alltid cyklat, mest för att det varit det enklaste och roligaste sättet att ta sig fram. Inte förrän vi kommit en bit in i researcharbetet insåg vi cyklingens potential…

Vi vill inspirera er som ännu inte cyklar att börja och ge er som redan cyklar mer förståelse för vad cykling kan betyda.

Fakta:
I Sverige på nittiotalet cyklade personer mellan 15 och 24 år längst. Idag är det gruppen 45-64.
I Stockholm görs 5-9 procent av personresorna på cykel, i till exempel Landskrona 16-24 procent
14 000 cyklister kan passera per timme på en stadsgata mot bara 2 000 bilar.
En bilväg kostar ca 10 000-20 000 kr/meter att bygga, en cykelbana 3 000-4 000 kr.
Sverige har flest kilometer bilväg per person i hela Europa.
En bensinbil släpper ut två kilo koldioxid per mil, en elcykel ca 6 gram.
Det finns ca en dryg halv miljard cyklar i privat ägo i världen. Men ägandet har minskat kraftigt mellan 1989 och 2013.
I Norden har ca 80 procent av hushållen en cykel.

Kommentarer är stängda

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren