Folk, Krönika, Samhälle

Du, det där med du gick inte så snabbt!

Bror Rexed: Kalla mig Bror - från Wikipedia, okänd fotograf

NÄR JAG I MIN FÖRRA SPRÅKKRÖNIKA skrev om diskursmarkörer, de små orden som får samtalet att flyta på, hade jag inte en tanke på att även ordet du kan fungera som en sådan. Ett litet ”du” är en samtalsmarkör som effektivt väcker lyssnarens uppmärksamhet i formuleringar som ”Du, titta här!” eller ”Du, nu ska vi gå”.

Någon som tycker att det låter bekant? Någon som använder det på det här sättet? Själv gör jag det definitivt. Än i dag. Även om du i den här funktionen hade sin storhetstid på 1960-talet!

Det här fick jag klart för mig häromdagen när jag lyssnade på ett föredrag av Maria Fremer, fil. dr i nordiska språk vid Helsingfors universitet.

Husmorsfilmerna på 50-talet var föregångare

I sin doktorsavhandling, Tilltal i reklamfilmer: Du-reformen i ett historiskt perspektiv, undersöker hon tilltalsformer i svenska reklam- och husmorsfilmer från tidigt 1900-tal med fokus på 50-, 60- och 70-talet.

Undersökningsmaterialet är väl valt. Inte minst husmorsfilmerna, som vände sig till hemmafruarna och visades gratis på biograferna från och med tidigt 1950-tal, ger en tydlig bild av den tidens vardagliga samtal i situationer som känns mer eller mindre autentiska.

Syftet med undersökningen har varit att bidra till förståelsen av du-reformen som enligt de flestas uppfattning skedde mycket snabbt. Ja, i princip på dagen. Nämligen den dag i början av juli 1967 när Bror Rexed tillträdde som generaldirektör för Medicinalstyrelsen och höll ett tal där han lade bort titlarna med alla anställda.

Så enkelt är det inte. Så snabbt gick det inte.

Fremers undersökning visar att du används som tilltal i de undersökta filmerna redan från begynnelsen, det vill säga ett drygt årtionde in på 1900-talet då de första reklamfilmerna producerades. Och under de årtionden som hon koncentrerar sig på i sin undersökning (50–70-tal) blir du-tilltalet successivt allt vanligare. Särskilt i de filmsekvenser som vädjar till känslor. I faktabetonade sammanhang används också tilltalet ni. Av titulering syns däremot inte ett spår utom i vissa sekvenser där målet tycks vara ett förlöjligande av den tilltalade personen. Duandet dominerar.

Rexed – vart du och Bror – men inte först

Och – det är dessutom inte bara i reklamfilmerna som du vinner terräng. Den där julidagen 1967 när Rexed blev du och Bror med sina anställda var titlarna redan bortlagda på flera statliga verk, till exempel Skolöverstyrelsen, Statens avtalsverk och Kriminalvårdsstyrelsen. Även på många av avdelningarna på Statistiska centralbyrån var det korrekt med ett du, liksom i riksdagen.

Vi har alltså att göra med en lång process. En utveckling där du-tilltal från början förekom på landsbygden och i lägre samhällsklasser för att så småningom sprida sig till stad och borgerlighet. För att i dag vara det enda tänkbara i de flesta sammanhang.

  1. Anonym

    Spännande. Jag har hört att du-reformen började under beredskapsåren när direktörer och arbetare kunde placeras i samma tält. Men jag minns också min allra första intervju som journalistpraktikant sommaren 1963 när jag, efter ett Röda Kors-möte, frågade ordföranden: ”Får jag ställa några frågor till borgmästarinnan?” Kände mig korkad redan då.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren