Folk, Läst, Tipsat, Tyckt

En berättelse om Arbetsförmedlingen – hur kunde det gå så här?

400 000 arbetslösa och 40 000 utannonserade jobb. Den ekvationen går inte ihop även om man anställer 13 500 arbetsförmedlare, jobbcoacher eller skickar arbetslösa på utbildning eller till annan ”sysselsättning”. Detta gäller oavsett färgen på den regering som har makten.

Det finns helt enkelt inte nog med jobb.… Så varför då så envist hävda arbetslinjen om det ändå är dömt att misslyckas?

Så tycker forskaren och författaren Roland Paulsen och ställer frågan. Han vill gå till botten med ”mysteriet” hur ett samhälle ”som gör sig allt mindre beroende av arbete blir alltmer inriktat på att lösa sina sociala och ekonomiska problem med just arbete”.

Dräpande, underhållande, samhällskritisk

Till den änden har han skrivit en dräpande, underhållande och mycket samhällskritisk berättelse. Den handlar om den numera nästan kroniska arbetslösheten och hur den hanterats av Sveriges minst älskade myndighet Arbetsförmedlingen, om dem som är ansvariga och om dem som jobbar på golvet, förmedlarna.

Hur ska man lyckas få det att se ut som om man kan lösa problemet? För ”problem” är de arbetslösa. Antingen konstruerar man som den förra regeringen s k fas1-2-3-program eller så blir det aktivitetsgarantier och traineeplatser.

Underlaget till boken skaffade sig Paulsen genom att ”wallraffa” på ett förmedlingskontor under några månader med luddiga förespeglingar om ett forskningsprojekt.

Allt slutade i ett magplask

Den röda tråden i Paulsens berättelse är hur Arbetsförmedlingens budget under den beryktade generaldirektören Angeles Bermudez-Svankvist växte från 40 till osannolika 72 miljarder. Man anställde massvis med förmedlare och coacher.

Allt slutade i ett magplask för Angeles som efter fem år tvingades avgå från den s k ”katapultstolen” 2013. Arbetslösheten bet sig fast alltmedan arbetsförmedlarna tvingades till omöjliga, förnedrande och meningslösa uppgifter. De arbetslösa fortsatte att skyfflas mellan Försäkringskassan, socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Roalnd Paulsen. Foto: Jessica Gerberg

Roalnd Paulsen. Foto: Jessica Gerberg

Historien personifieras av intervjuer med förmedlare som uppgivet berättar att man bara gör som man blivit tillsagd, dvs lyder, underkastar sig den kvävande byråkratin och kanske lyckas förmedla ett jobb i månaden. Resten är konstgjord andning.

Paulsen är skeptisk till arbetslinjen Och till arbete för arbetets skull. Han tror mer på arbetstidsförkortning, att dela på de arbeten som finns och så ska vi se till att rikedomarna omfördelas så att välfärden ändå kan betalas.

Man må tycka vad man vill om Paulsens syn på arbete. Kanske är den väl förenklad och lite naiv. Paulsen bygger en del av sin syn på arbete på en Amerikansk Gallup 2013 som säger att blott 13 procent av jordens befolkning verkligen tycker om sitt jobb.

Hur giltig är den siffran för Sverige? Han tror att de flesta skulle avstå från arbete om de bara kunde av ekonomiska skäl. Men inte för att vi är lata, utan för att vi vill leva….

Ja, ja, tankeväckande är i alla fall boken och generar skratt och gråt. Ilska och uppgivenhet. Om vartannat. Och underhållande är den. Särskilt intervjuerna  med Bermudez, som obekymrad njuter sitt arbetsfria, välavlönade år på elefantkyrkogården – i hennes fall spa-anläggningen:

”Ja, det kan väl vilken idiot som helst räkna ut att det skiter sig!” … ”Då får vi väl för fan betala för de där 400 000 som aldrig kommer in!”.

Och med den något mer reflekterande förre arbetsmarknadsministern Littorin som numera inte ”gör många knop” – och gillar det men ändå tror att arbete befordrar hälsa på något sätt….

Man kan undra över Paulsens sifferexercis

Berättelsen väcker egentligen många fler frågor än den försöker besvara, och det är väl gott och väl. Det ska en bra bok göra. Framför allt: Hur kunde det gå så här? Och vad betyder egentligen lönearbetet för dig? Hur ska vi definiera arbetet framöver? Är det först när du inte har arbetet som du inser vad det betytt?

Kanske ska man också undra lite kring Paulsens sifferexercis och hur representativa de intervjuade är. Arbetsförmedlingen har trots allt minst hundra kontor.

Läs boken, fundera en sväng…och tyck till. Det är ju också så att lönearbetarna ska jobba in våra pensionsutbetalningar….

Vi bara lyder – en berättelse om Arbetsförmedlingen, Atlas 2015
(Inkl frakt) 224 kr hos bokforlagetatlas.se, 162 kr hos adlibris.com, 159 kr hos bokus.com.

Det är förstås flera som tyckt till om Paulsens bok, till exempel:

Isabelle Ståhl, SvD
Kajsa Ekis Ekman, DN
Jenny Aschenbrenner, kulturnytt SR:

Kommentarer är stängda

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren