Nu är sommaren här. För mig – då jag fortfarande var yrkesverksam – innebar det att jag tänkte igenom vilka böcker jag hade på min lista (reell eller mental) och som jag kunde tugga mig igenom på resor eller i trädgården.

Beteendet sitter i , men nu vill jag dessutom tipsa om vad som givit mig läsupplevelser det senaste halvåret. Kanske hamnar dessa böcker på någon annans lista….

Det mest uppenbara behöver jag nog inte fördjupa mig i . Agnes Lidbecks fantastiska Finna sig och Förlåten har ju prisats i samtliga media och det med all rätt. Båda böckerna borde stå överst på listan.

Sedan något helt annat: Gunnar Petterssons London – en berättelse om en stad. Om man som jag rest till England (definitivt inte enbart London) sedan 1967 kändes ännu en bok som overkill.

Men denna bok tar ett nytt grepp. Staden har förändrats – Pettersson kom dit 1972 – och hur? Gentrifiering, nedsmutsning, ägande, kulturell mix:

Pettersson är mycket grundlig. Han hinner även in på Brexitomröstningen: vilka i London ville vad? Genusaspekten berörs med ett syrligt citat: ”The Palace of Westminster ritades och byggdes ju medvetet för att likna en internatskola, i både maktpolitiska strukturer och högviktoriansk ornamentik.”

Dessutom fick jag en del konkreta tips. Nästa gång jag är i London borde jag flanera i Clerkenwell, se på Blakes grav vid Bunhill Fields och hänga på Old Red Lion i Holborn…

En helt annan typ av bok som jag köpte för ett tag sedan är Sverker Sörlins Rädslan för svaghet. Idéhistorikern Sörlin, i fysisk toppform, drabbas av gikt – av alla fåniga tillstånd, enligt honom själv.

Han skriver så ner sina funderingar, sin research runt sjukdomen och försöker koppla det till den (kulturella) rädslan för svaghet som finns i samhället i dag. Modig bok, mycket läsvärd. Dessutom: en otroligt målande beskrivning av hur en klaustrofobiker kan tänka inför en låst dörr – och jag vet vad jag skriver om just nu!

Hans Falladas Ensam i Berlin är ingen ny bok, men den har kommit i skymundan. Ge den en chans! En fascinerande beskrivning av ett Berlin under andra världskriget, om motstånd och medlöperi och paranoia. Vilka klarar sig och vilka går under? Personporträtten känns äkta, till och med plågoandar kan visa sig vara en Mensch.

Till slut en mycket amerikansk bok: Wallace Stegners Vad jag bevarat. Skriven 1987, översatt nu! Två par som alltid varit inflätade i varandras liv. En av kvinnorna fick polio under en gemensam semester. Nu är den den andra hustrun döende. Många tillbakablickar och utvikningar. Kanske inte så omedelbart entusiasmerande men den känns mogen, behaglig och den sätter igång tankar. Välskriven.

Ja, hur väljer man (jag) egentligen böcker? Detta listutsnitt spretar rätt betydligt. Kanske är det själva vitsen med sommarläsningen: rafsa tag i en blandad bukett ur grönskan. Det metodiska och tematiska får vänta till hösten.