Folk, Läst, Tyckt

En norsk hyllning till vardagens hjältar

Roy Jacobsen. Fotograf: Fredrik Arff

Roy Jacobsen. Fotograf: Fredrik Arff

Samuel Bross har läst De osynliga av Roy Jacobsen:

Roy Jacobsen har en relativt stor och trogen läsekrets i Sverige. De osynliga är hans trettonde roman på svenska, känsligt översatt av Staffan Söderblom. Men Jacobsen är en ombytlig en, hans romaner kan handla om de mest skilda ting och utspelar sig i de mest olika miljöer.

Denna roman skildrar det kärva livet i tidigt 1900-tal på den lilla ön Barrøy, i Nordnorge, vilken knappt livnär sina invånare, en familj bestående av farfadern Martin, husfadern Hans, hustrun Maria, 3-åriga dottern Ingrid och Hans syster Barbro.

De livnär sig på fiske och det lilla som jordbruket kan ge. De har tre kor en bunt får och en häst, men inte särskilt mycket mer. Ön är samtidigt både den nödvändiga förutsättningen för liv, men också begränsningen.

Det är dottern Ingrid som är huvudpersonen, vi får följa henne från barndomen till vuxen ålder. Modern Maria kommer själv från en närliggande ö, så hon vet hur man filéar en torsk eller sej, hur man lagar ett garn och seglar en snipa.

Fadern Hans måste tre månader om året lämna familjen och åka till Lofoten för att arbeta på en fiskebåt. Då förtjänar han de slantar de behöver för att kunna handla på fastlandet, dit de ror med ojämna mellanrum.

Vi får följa det dagliga slitet och den alltid närvarande uppfinningsrikedomen som gör att de kan dra sig fram. Vore de i en annan tid skulle de ha varit entreprenörer, de hittar på nya lösningar för att få allting att gå ihop. Det är ett till synes händelselöst men hårt liv, tills vi kommer familjen inpå livet.

Det går att klara sig för att det måste gå. Vi får främst följa dottern Ingrid i hennes upptäcktsfärder och klara syn på en värld hon ännu inte begriper.

Man kan få för sig att det blir tråkigt, men inte för en sekund. Roy Jacobsen skriver på en ordknapp – lika ordknapp som umgänget mellan människorna på ön – men underbar prosa om de svåraste ting. Det är inte bara karghetens kalla stjärna som lyser utan även nödvändighetens.

I 53 korta kapitel beskrivs vardagen på Barrøy, det hårda slitet när stormen kommer och tar med sig det halvfärdiga hus som höll på att byggas, men också kan det vara en redovisning över vad man kan hitta på stranden.

De mest sagolika och oväntade ting kan uppenbara sig och få en mening i deras liv. Roy Jacobsen kan ge sig till att namnge alla åtta hagar de hägnat in för boskapens skull eller räkna upp hur många träd den växer på ön, där var och en har sin egen karaktär.

Allt är sig likt och den ena dagen lunkar efter den andra, men ändå är tillvaron fylld av detaljer och förändringar som Roy Jacobsen ger en sagolik lyster. Och det är många detaljer som måste ordnas för att allt ska fungera. Fåren ska betäckas, men baggen kan ju inte bo på samma ö som tackorna, dunet ska rensas, med lätt hand så att det sedan kan säljas på fastlandet, näten ska tas upp oavsett om det är storm eller stiltje, torv ska skäras och torkas så att man har något att elda med när vintern kommer, en kaj ska byggas, ett uthus uppföras.

Allt kräver sin tid och sin planering. Och ingenting är enkelt.

De osynliga, säger Roy Jacobsen själv, är alla de människor ute i havsbandet som med sitt arbete skapade den ståtliga nation som Norge är.

Hans bok kan betraktas som en motsvarighet till den svenska arbetarlitteraturen och är samtidigt en vackert och ömsint formulerad hyllning till den norska vardagens alla hjältar.

 De osynliga av Roy Jacobsen, Norstedts. Pris ca 180 kr.

Kommentarer är stängda

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren