Vilket parti står mest stabilt på pensionärernas sida ekonomiskt i valet om några dagar? Ingen lätt fråga när utspel och budgivning duggat tätt ända sedan förra hösten. Men, kan frågan ställas så enkelt? Nyfikengrå har grubblat på saken…

Ja, kan frågan ställas så: vilket parti ger pensionärerna mest? Vi, drygt två miljoner pensionärer, är sannolikt en lika heterogen grupp ekonomiskt som resten av väljarna. Kanske bortsett från den ca en kvarts miljon så kallade fattigpensionärer som lever under EU:s fattigdomsgräns på ca 12 000 kr efter skatt. För just den gruppen är plånboksfrågan självklart viktig.

Inga-Karin Jacobsson, numera rikskänd fattigpensionär, blev efter ett uttalande uppringd av Stefan Löven som erbjöd henne 600 kr mer i månaden. Förändrar det livet för Inga-Karin? (Källa:1 av 10 miljoner, radioprogram SR).

För gruppen fattigpensionärer satsar nu de flesta partier på sänkt skatt och höjd garantipension (frågan då är väl om de genomförda och föreslagna höjningarna är tillräckliga för att ge en ”rimlig” levnadsnivå).

För den övriga gruppen pensionärer som trots allt har en hygglig levnadsnivå, är kanske inte mer i plånboken avgörande eller borde kanske inte vara avgörande i valet 9 september.

Till exempel borde nog den gryende populismen och hotet mot demokratin väga tyngre. Men även för den inkomststarkare pensionärsgruppen vill de allra flesta partier sänka skatten, avskaffa skillnaden i skatt på pension och arbete, och vissa vill även höja brytpunkten för statlig skatt. Det må vara ok om Sverige har råd. Men det ska inte avgöra valet. Här nedan går vi ändå in på ekonomin och lägger de svåra värderingsfrågorna i ditt hjärta.

Alla partier vill nu ta bort gapet i skatt mellan pension och arbete.

Så var står vi då? Oavsett vilket parti eller block som styr efter valet lär det bli ekonomiska förbättringar för alla pensionärer. Alla partier vill nu ta bort gapet i skatt mellan pension och arbete.

Det är en intressant förskjutning inte minst från dem som skapade klyftan. Men det är inte pensionssystemet man ändrar på utan man förbättrar med skattesänkningar (bortsett då från garantipensionärerna som får höjd pension och sänkt skatt).

Den intressanta frågan om själva pensionssystemet – inlåst i den parlamentariskt sammansatta så kallade Pensionsgruppen – duckar de flesta för. Här har funnits många kritiska röster under åren (bland annat presenterade här på Nyfiken Grå) inte minst från pensionärsorganisationerna om systemets underfinansiering och mot hasarden i premiepensionen.

…själva systemet, som skapat fattigpensionärerna och riskerar att orsaka framtida usla pensioner, kvarstår.

Nu har Pensionsgruppen enats om förslag till förändringar om pensionsåldern, om garantipensionen, om bostadstillägget och om premiepensionen. Men själva systemet, som skapat fattigpensionärerna och riskerar att orsaka framtida, usla pensioner kvarstår.

Socialdemokraternas plötsliga utspel i somras om att du ska få behålla 70 procent av slutlönen i pension, sticker ut. Men det kräver höjd pensionsavgift för arbetsgivarna och lär få rött ljus i såväl Pensionsgruppen som i kommande riksdag.

Så allt är ganska rörigt och den helhetsbild man gärna vill se tydligt viker undan och ändrar sig varje gång man kommer nära.

Allt är ganska rörigt och den helhetsbild man gärna vill se viker undan och ändrar sig varje gång man kommer nära.

Nyfikengrå tog sig ändå för att fem i tolv snabbgranska var partierna står i pensionärsekonomifrågan. Det är det flera som gjort. Till exempel Svenska Dagbladet. Läs gärna SvD Partiguiden och pensionärsorganisationen Spf seniorerna som ställt åtta frågor till partierna. Läs gärna Spf Seniorernas valenkät.

För vår del grottade vi lite i partiernas valmanifest 2018 för att se vad man skrivit om pensionärerna där. De bör ju sammanfatta partiståndpunkterna. Vi lyssnade förstås på partiledarintervjuerna i SVT och vi skickade också en mejlfråga till alla partikanslier om deras pensionärssatsningar 2018-22.

Valmanifesten är säkert på 100-150 sidor tillsammans. Nyfikengrå gjorde det först lätt för sig och sökte på ordet pensionär i varje dokument. Ordet dök bara upp totalt åtta-tio gånger. Hos några partier inte alls!

Översyn av hela pensionssystemet är det bara Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som vill ha

Kanske är det inte en rättvis temperaturmätare men ändå en fingervisning om att pensionärsvillkoren inte är högprioriterade eller kanske att enigheten finns om de stora dragen.

Men vi hittar några rader om pensionärsskatten, fattigpensionärerna och garantipensionen hos de flesta. Översyn av hela pensionssystemet är det bara Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som vill ha.

Huruvida manifesten ger någon vägledning i valet överlåter vi till dig, kära läsare, att avgöra. Här får du några exempelcitat med länkar till de fullständiga dokumenten:

Ur Socialdemokraternas valmanifest:
Höj pensionen för de som slitit ett helt arbetsliv med låg lön så att det ger upp mot 5 000 kronor mer i plånboken varje år, samt stärk grundskyddet för de pensionärer som har det allra svårast.
Avskaffa den sista resten av den orättfärdiga skillnaden i beskattning mellan lön och pension till 2020.
Öka inbetalningarna till det allmänna pensionssystemet för att långsiktigt säkra pensionerna. Vår målsättning är att alla vanliga löntagare ska kunna räkna med minst 70 procent av slutlönen i pension från pensionssystemet.
Höj garantipensionerna och avveckla pensionärsskatten.
stärk välfärden genom höjda generella statsbidrag till kommuner och landsting.
Bygg ihop trygghetssystemen – människor ska inte bollas mellan myndigheter.

Ur Vänsterpartiets valplattform:
För dem med stora förmögenheter vill vi införa en … förbättrad form av förmögenhetsbeskattning. … Därför bör beskattningen av kapitalinkomster bli progressiv.
Pensionssystemet … måste förändras så att det inte missgynnar kvinnor, låginkomsttagare och utrikesfödda.… ersätt det med ett system som är rättvist.
På kort sikt höj garantipensionen.
Pensionärer, sjuka och arbetslösa ska ha samma skattesats som de som arbetar.

Ur Moderaternas valmanifest:
Sänk skatten för alla Sveriges pensionärer. Pension och lön bör beskattas lika.
Sänk skatten för äldre som vill fortsätta arbeta, genom förstärkt jobbskatteavdrag.
Jobbskatteavdraget för äldre ska gälla från 64 års ålder, i stället för dagens 65 år.
Förbättra grundskyddet för garantipensionärer.

Ur Centerpartiets valmanifest:
Höj garantipensionen samtidigt som det säkerställs att det lönar sig att ha arbetat.
Sänk skatten för seniorer, såväl på pension som på lön. Det ska vara lika beskattning av inkomst av pension och inkomst av förvärvsarbete.
Utforma vården och omsorgen med den enskilde äldre i fokus.

Ur Liberalernas valmanifest:
Rättvisa socialförsäkringar och trygga pensioner.
Alltför många tvivlar idag på att det svenska pensionssystemet ger tillräckliga pensioner för en trygg ålderdom. Därför vill vi se en genomgripande översyn av pensionssystemet.
Vi vill avskaffa skillnaden i beskattning mellan inkomst och pension, höja bostadstillägget till dem med lägst pensioner och göra det lättare och mer lönsamt för de äldre som vill jobba längre.

Ur Kristdemokraternas valmanifest:
Slopa den så kallade pensionärsskatten. Sverige ska inte ha någon generell skillnad i beskattning mellan lön och pension.
Höj pensionärers bostadstillägg så att ensamstående får 500 kr mer per månad och sammanboende 300 kr mer var.
Höj bostadstilläggets hyrestak till 7 500 kr.
Sänk skatten för äldre som vill fortsätta arbeta.
Slopa den särskilda löneskatten …och inför dubbelt jobbskatteavdrag från 64 år.

Ur Sverigedemokraternas valmanifest 2018
Höj bostadstillägget och garantipensionen och slopa pensionärsskatten.
Ge en skattereduktion och lagstadgad rätt till deltid för äldre som stannar kvar på arbetsmarknaden.
Införa en ny äldreomsorgslag som ger vård- och omsorgsbehövande äldre en starkare ställning och fasar ut begreppet ”skälig levnadsnivå” till förmån för en ”goda levnadsvillkor” genom att höja den ekonomiska miniminivån.
Nej till höjd pensionsålder

Hur mycket i kronor satsar partiet på pensionärernas plånböcker 2018-22?

I partiledarintervjuerna var det egentligen bara Kristdemokraternas Ebba Busch Thor som fick tillfälle att bre ut sig om pensionärerna och om skatteskillnaderna mellan pension och arbete (som man vill ha bort). I övrigt var det andra frågor som tog över: värderingar, vård, trygghet, integration med flera, och så förstås regeringsfrågan.

På vår mejlfråga Hur mycket i kronor satsar partiet på pensionärernas plånböcker 2018-22?  fick vi svar från fem av åtta riksdagspartier. Eftersom de fem svaren är så brokiga och svårtolkade och inte alla svarade avstår vi från att redovisa.

Möjligen är det som sagt inte heller någon särskilt bra fråga… Så den 9 september kanske det är mer hjärtat än plånboken som får fälla avgörandet – åtminstone blir det så för mig.