Samhälle

Frågor om äldreomsorgen borde ställas ”utanför boxen”

Socialstyrelsens brukarundersökning för 2018 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? anger att de flesta äldre, 81 procent av dem som bor i särskilt boende och 88 procent av dem som bor hemma med stöd av hemtjänst, är nöjda med sin äldreomsorg.

När svarsfrekvensen bara är knappt 60 procent blir detta inte seriöst.

Jaha, då så, då behöver vi väl inte anstränga oss. Men det blir en grov misstolkning om man drar slutsatser på riksnivå om att majoriteten är nöjd.

Det är häpnadsväckande att så faktiskt görs i olika sammanhang. När svarsfrekvensen bara är knappt 60 procent blir detta inte seriöst. Vad tycker de som inte svarat eller kunnat svara? Frågan är ju också vem som svarar. Det kan vara anhöriga och även personal.

Man måste beakta att det kan ligga nära till hands att inte klaga om man är vårdtagare eller anhörig . Man är ju helt beroende av situationen .

Sverige, till skillnad från övriga nordiska länder, har inte någon nationell strategi för demenssjukdom.

Äldrefrågorna och äldreomsorgen var nedprioriterade i valrörelsen. Politiken vill inte ta i frågorna ur ett helhetsperspektiv, det blir för svårt och för dyrt.

Det hade till exempel varit vällovligt om något parti tagit upp det faktum att Sverige, till skillnad från övriga nordiska länder, inte har någon nationell strategi för demenssjukdom. Det är så att personal, från läkare till undersköterskor och hemtjänstpersonal, saknar basala kunskaper om demenssjukdomar.

Enligt Socialstyrelsens enkät är förtroendet för personalen högt hos dem som svarat. Men nog kan det som äldre vårdtagare vara svårt att bedöma personalens kompetens och hur en alternativ kompetent vård hade tagit sig ut.

Enkäter av det här slaget ställer frågor inom boxen, kring det som redan finns . De tar inte upp eventuella frågor som:

  • Skulle du vilja ha det på ett annat sätt?
  • Äta annan slags mat?
  • Kunna ha större valfrihet?
  • Inte behöva känna att ditt hem blir en arbetsplats?
  • Vilja bo med människor som har samma intressen?
  • Bo där du kan känna dig hemma genom att flytta in tidigare och inte när du är som skörast?

Då handlar det om utveckling och visioner om hur vi ska kunna leva värdigt som myndiga människor efter ett långt liv.

Som mått på hur det ser ut i äldreomsorgen generellt duger den inte. Här behövs andra bedömningar och bilder.

Brukarundersökningen har säkert ett värde på kommunal nivå genom att ge jämförande underlag för att förbättra verksamheten.

Men som mått på hur det ser ut i äldreomsorgen generellt duger den inte. Här behövs andra bedömningar och bilder.

Carin Mannheimer. Foto: Hendrik Zeitler/sv.wikipedia.org.

För några år sedan gick Carin Mannheimers pjäser, bland annat I Sista minuten och Sista Dansen för fullsatta salonger. De berörde med humor och allvar den åldrande människans existentiella belägenhet så som konst kan göra. Pjäserna kanaliserade känslor och gav inspiration till många att vilja att göra något mer och annorlunda vad gäller den sista tiden i livet.

Det behövs mer politisk vilja inom äldreomsorgen . Men också författarröster; det har blivit tyst efter Carin Mannheimer.

  1. Inga-Lisa Sangregorio

    Hur det gått till den här gången vet jag inte, men förra året var det bara 29 procent av de s k brukarna med hemtjänst som själva hade besvarat enkäten, och på äldreboenden var siffran så låg som 7 procent. Det var alltså någon annan, i det senare fallet förmodligen någon i personalen, som svarat, och den höga andelen nöjda avspeglar alltså snarare personalens än de gamlas bedömning. (Enligt Äldre i centrum 4/2017). Inga-Lisa Sangregorio.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren