Samhälle

-Framgångsrikt åldrande är att behålla livskvaliteten

Krister Håkansson.

Hur kan olika sorters stimulans och aktiviteter ge gamla människor bättre hjärnhälsa? Det, ungefär, är frågan som forskare från två länder (USA och Sverige) och från fyra olika institutioner (Linnéuniversitetet, Harvard Medical School i Boston, Karolinska institutet och Medical university South Carolina) försöker hitta svar på i ett stor forskningsprojekt som väntas bli klart i höst.

Själva projektet heter SAGE – framgångsrikt åldrande efter 65. Det består av flera olika delar: intellektuell stimulans, fysisk motion och avslappningsövningar.

Vi har frågat en av forskarna, Krister Håkansson vid Linnéuniversitetet, vad man kommit fram till så här långt.

Vad menas med framgångsrikt åldrande?

Det är en term som har diskuterats – och kritiserats. Åldrande ökar risken för både fysiska och kognitiva begränsningar av olika slag. Att bli gammal utan att drabbas av sådana begränsningar i så hög grad att livskvaliteten blir lidande, kan man kalla för en framgång.

Men förr eller senare blir vi alla skröpliga. Att maximera antalet år med i stort sett bibehållen fysisk och kognitiv hälsa är kanske därför ett bättre sätt formulera vad framgångsrikt åldrande handlar om. SAGE-projektet är ett led i att identifiera aktiviteter som kan bidra till det.

Hur långt har ni kommit?

Vi har låtit friska äldre personer utöva tre olika aktiviteter: motion, kognitiv träning och mindfulness. Vi har gjort två delstudier där vi har jämfört kortsiktiga långsiktiga effekter av att utöva dessa aktiviteter.

I den ena undersökte vi hur nivåerna på ett protein, brain-derived neurotrophic factor (BDNF), påverkades av en enda session på 35 minuter av dessa tre aktiviteter. BDNF anses vara kopplat till god hjärnfunktion, inlärning och minne.

Det andra experimentet är mer komplicerat. I det utövade cirka 150 personer dessa aktiviteter fem dagar i veckan under fem veckor. Hälften av personerna rekryterades från Boston-området i USA och hälften i Växjö-traken. Alla data är insamlade och vi håller på att analysera resultaten.

I detta experiment tittar vi inte bara på BDNF-förändringar, utan också på hur kognition (minne och problemlösning) och immunsystemet påverkas.

Hur går ni tillväga i ett projekt som omfattar forskare från olika delar av världen?

Planeringen har huvudsakligen skett via Skype där vi har diskuterat hur vi skulle lägga upp experimentet och vad som skulle mätas. Det är viktigt att alla rutiner är så lika som möjligt, men samtidigt är inte detta helt möjligt och vi har ibland fått göra olika sorters kompromisser.

Exempelvis hade vi i Sverige velat ha ett slumpmässigt urval, men det var inte möjligt i USA. Därför bjöds folk in att delta via annonser och olika pensionärsorganisationer.

Vad är det mest slående av era resultat hittills?

En 25-procentig ökning av BDNF i blodet efter en enda motionsövning på 35 minuter är det hittills mest slående preliminära resultatet.

Vad är det mest intressanta som pågår just nu?

Att analysera hur de olika övningarna påverkade den kognitiva förmågan under de fem veckor som experimentet pågick.

Vi har inte börjat titta på de immunologiska markörerna ännu, men det vore häftigt om det visar sig att någon aktivitet har en mer positiv inverkan än de andra på det området också. Det är viktigt för kroppens förmåga att kunna försvara sig mot en massa olika sjukdomar.

Vad har ni lärt er om hälsosamt åldrande efter 65 som ni inte visste innan?

Det här är det första experimentet i världen som jämför olika typer av aktiviteter bland äldre personer för att se om vissa är mer effektiva än andra.

Vad vi än kommer fram till, kommer det att vara helt ny kunskap.

Hur går experimenten till? 

I det stora experimentet gör försökspersoner de här övningarna i sina hem. Innan de börjar har de kommit till labbet för att ta blodprover och bli testade och när de är klara kommer de tillbaka för att bli testade igen.

Vi besöker dem i deras hem för att installera den utrustning som behövs för att göra de olika övningarna och för att ge de instruktioner som behövs. Under de fem veckorna samlas data kontinuerligt in och vi kan på distans följa hur det går. Om någon får problem så hjälper vi dem att lösa dem, antingen per telefon eller genom hembesök.

Är de redan genomförda?

Experimenten är nu genomförda. Men det är möjligt att vi kommer att söka nya forskningsmedel för att följa upp deltagarna och se hur deras hälsa utvecklas.

Vad återstår av projektet?

Det finns fortfarande en del data som skall matas in. Det handlar om totalt tiotusentals värden som skall matas in i ett stort register.

När räknar ni med att bli klara?

Vi hoppas ha de första publikationerna på båda experimenten klara i höst för att besvara de primära forskningsfrågorna. Men vi har samlat in så mycket data att forskare kommer att kunna använda materialet under flera år för att göra mer specialinriktade studier.

Sömnkvalitet, depressiva känslor, fritidsaktiviteter, utbildning och tidigare arbete är exempel på variabler som vi har samlar in data kring. Det är sådant som kan relateras till exempelvis kognitiv förmåga.

Kommentarsfältet är stängt

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren