Folk, Livsstil

Fysik och minne hänger intimt ihop – nu vet forskarna mer om varför

Nina Karalija.

Varför drabbas vissa personer av minnesnedsättningar, och andra inte? En ny europeisk studie har med hjälp av minnestester, specialkameror och statistiska analyser tagit ett rejält steg till i förståelsen av vad som händer med minnet när vi åldras.

Nina Karalija vid institutionen för strålningsvetenskaper på Umeå universitet är en av författarna bakom forskningsstudien. Hon förklarar för Nyfikengrå vad man har kommit fram till så här långt, och hur man ska gå vidare.

Vad är allra viktigast med den här studien?

Denna studie demonstrerar att dopaminsystemet har en viktig roll för prestation i tester av episodiskt långtidsminne.

Man vet sedan tidigare att dopaminsystemet bidrar till kognitiva funktioner, men det råder oenighet om vilka funktioner specifikt. Ett hinder vid många tidigare studier har varit att studierna utförts hos ett fåtal försökspersoner. För tillförlitliga samband krävs dock ett stort antal försökspersoner.

I den aktuella studien påvisar vi att individer med ett högre antal dopaminreceptorer (av typen D2) i två hjärnområden, nucleus caudatus och hippocampus, presterar bättre än individer med färre antal receptorer.

Hippocampus har sedan tidigare identifierats som en nyckelstruktur för episodiskt långtidsminne, där en större volym ger bättre prestation, men nu kan vi visa att det även involverar bevarandet av dopaminmarkörer i denna hjärnstruktur.

Sammanlagt har 181 personer genomgått hjärnavbildning och minnestestning, vilket gör denna studie till den mest omfattande dopaminstudien hos friska äldre.

Denna kunskap bidrar till ökad förståelse för hjärnmekanismer som påverkar episodiskt långtidsminne. Det är en särdeles ålderskänslig minnesfunktion, dock varierar försämringsgraden mycket mellan individer.

Vad är episodiskt långtidsminne – ge exempel!

Som namnet indikerar är det minnet av episoder som har inträffat under livets lopp, det vill säga förmågan att sammanlänka en viss händelse till tid och plats.

Exempel kan vara namnet på en skolkamrat, ett möte man deltagit i förra veckan, när man målade om huset senast eller var man spenderade semestern ett visst år.

Denna minnesfunktion utvärderas vanligtvis med tester där försöksdeltagare får para ihop objekt efter en inlärningssession, till exempel ett ansikte med ett namn.

Vad är dopaminreceptorn D2 – förklara!

I hjärnan finns olika nätverk bestående av celler som kommunicerar med varandra genom att frisätta signalsubstanser. Signalsubstansen binder till en del mottagarcellen, som kallas receptor, varifrån signalen vidarebefordras in i mottagarcellen och initierar en respons.

Hjärnans så kallade dopaminerga celler är lokaliserade i hjärnstammen och frisätter dopamin till mottagarceller i hjärnområden som striatum, hipppocampus och hjärnbarken, för att nämna några.

I dessa områden binder dopamin till en dopaminreceptor. Det finns två stora undergrupper av dopaminreceptorer, D1- och D2-receptorer. De skiljer sig med avseende på vilken effekt de förmedlar samt förekomst i ett hjärnområde, till exempel finns det fler D1- än D2-receptorer i hjärnbarken .

I vetenskapliga studier kan antalet dopaminreceptorer utvärderas för att få en indikation av dopaminsystemets struktur.

Kan man som enskild individen ha praktisk nytta av er forskning?

Ja, förutom att bli påläst om hjärnans struktur och funktion kan man även få kognitionsfrämjande råd om livsstil!

Man kan få kunskap om livsstilsval som är sammanlänkade med bevarandet av minnesfunktioner, och vice versa.

Detta är kunskap som framförallt erhållits från den omfattande Betulastudien här i Umeå, och nu kompletteras med COBRA-studien som startade 2012 och utmynnade i de data som sammanställdes till den aktuella dopamin D2-studien.

Till exempel kan man träna upp vissa minnesförmågor och därmed förbättra sin prestation, men även motion, kostvanor och stress påverkar bevarandet av minnesfunktioner. Detta är faktorer som man kan påverka genom medvetna val.

Finns det andra faktorer som gör att minnet försvagas vid stigande ålder?

Förutom förändrade nivåer av hormoner och signalsubstanser, som till exempel dopamin, är de mest välrapporterade faktorerna för åldersrelaterad kognitiv nedsättning minskad hjärnvolym och kardiovaskulär stress i form av åderförkalkning och förhöjt blodtryck.

Brist på aktivitet, såväl fysisk som intellektuell, stress, social isolation, och hög alkoholkonsumtion är negativa faktorer.

Dessutom har bärare av vissa genvarianter en ökad känslighet för att drabbas av minnesförsämring och utveckling av demens.

På vilket sätt kan man förebygga minnessjukdomar – kan du ge några praktiska råd?

Att upprätthålla god fysisk hälsa är bra för hjärnan och bevarandet av minnesfunktioner. Detta inkluderar att äta hälsosamt, inte överkonsumera alkohol, bevaka sitt blodtryck och blodfetter och motionera regelbundet.

Man kan även träna minnesfunktioner genom att ägna sig åt aktiviteter som är intellektuellt utmanande och därmed förbättra sin minnesprestation.

Exempel på det senare kan vara att läsa, räkna, spela olika spel som utmanar minnet,till exempel memory, sudoko, korsord, eller läsa en kurs.

Mat som innehåller mycket antioxidanter (finns oftast i färgglada frukter, bär och grönsaker) är bra för hjärnan, medan att bo och arbeta i områden med höga halter avgaser eller andra gifter är dåligt.

Hur ska ni gå vidare med er forskning?

Vi kommer att utvärdera bakomliggande faktorer, såväl genetiska som livsstilsmässiga, för dopaminsystemets uppbyggnad och kognitiv prestation i vår kohort av friska, äldre individer.

Med start nästa år kommer vi att återkalla försöksdeltagarna för en ny omgång av hjärnavbildningen och minnestestning. Detta görs för att kartlägga individer som uppvisar olika grader av hjärn- och minnesprestationsförändringar över en femårsperiod.

Arbetet syftar till att karaktärisera vilka individer, och varför, löper ökad känslighet för minnesförlust, samt vilka hjärnförändringar som ger upphov till detta.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren