Debatt, Krönika, Samhälle, Sport

Ge oss alla en chock – låt Sverige få Vinter-OS 2026

Foto hämtat från information om Stockholm-Åre 2026

OM STOCKHOLMS OS-PLANER TILL SLUT AVVISAS lär  de flesta svenskar knappt ens rycka på axlarna. Förlust har det ju alltid blivit, med undantag för 1912. Och då var det mygel mellan Pierre de Coubertin, den moderna OS-rörelsens skapare, och Victor Balck, den svenska idrottens fader, som avgjorde saken.

Största chansen för Sverige på mer än 100 år

Det är sannolikt få som inser att trion Stockholm-Åre-Falun har den största svenska OS-chansen att vinna på 107 år!
Det gäller ”bara” att få fler röster än den enda konkurrenten Milano/Cortina, som i rättvisans namn också har en stark kandidatur. 
För Sverige talar främst tre ting:
1) Landet har aldrig arrangerat vinterspel
2) Landet är en stor vintersportnation
3) Italien hade spelen så sent som 2006 (Turin).

IOK kan mycket väl falla för dessa argument och det är då som den stora OS-chocken drabbar landet. Positivt för somliga, lite surt för andra.

Sossar för – blågröna emot Vinter-OS

Närmast genant skulle läget bli för det blågröna styret i Stockholms Stadshus. Medan socialdemokraterna någorlunda tidigt bejakade OS-projektet, har de blågröna varit minst sagt negativa och ideligen betonat riskerna. Och varit njugga med uppmuntran. 
Men nu kommer man att stå där som värd för ett av världens största evenemang, eller ska kommunalordföranden i den mer positiva kranskommunen Botkyrka , där längdåkningen ska gå, få leka borgmästare och sola sig i glansen vid invigningen? 
Sannolikt sväljer stockholmstopparna förtreten i det läget och ställer upp jämte de olympiska topparna.
Hur skulle regeringen, som garanterat den yttre säkerheten i Åre, Falun och Stockholm reagera? De beräknade kostnaderna har hittills hållits hemliga, men billigt kan det inte bli. Risken för terrorism har inte minskat. Finns det poliser så det räcker? Ingenting får hända på ett OS.

Får vi en OS-minister om det går vägen?

Intressant blir det också om regeringen tar steget ut och utser en särskild olympiamininster. Normalt är idrottsministerjobbet en undanskuffad syssla men de närmaste sju åren blir mycket viktiga för svensk idrott och Sverige. Ett olympiskt åtagande får inte misslyckas. Vem skulle kunna ta jobbet? Varför inte den gamle AIK-backen och före detta justitieministern Thomas Bodström?
För Sverige Olympiska Kommitté (SOK) skulle ett ja innebära en glädjechock. Efter decennier av misslyckanden och svikna förhoppningar skulle man äntligen ha gått segrande över mållinjen.
Massor av jobb skulle återstå, inte minst skulle det gälla att skapa ekonomiskt utrymme för stora satsningar på svensk idrott de närmaste sju åren.
Hemmanationen måste ju lyckas. Ökade sponsorintäkter, mer skattemedel naturligtvis, eller varför inte ta in mer pengar via ett särskilt olympiskt lotteri? Så skedde ju 1912.

Falun och Åre blir olympiska kommuner?

Spännande blir också reaktionerna i Falun och Åre när det olympiska uppdraget plötsligt dimper ned. Falun får ”bara” backhoppning, Åre desto fler alpina uppdrag. De två kommunerna skulle få en speciell stämpel. ”Olympisk kommun” låter som en fin slogan.

Farhågor skulle omedelbart  höjas för att de ekonomiska kalkylerna skulle slå slint, trots IOK:s mångmiljardstöd.
Förmodligen skulle en proteströrelse bildas, för att skydda vård, skola, omsorg och klimat. Ingen kan veta hur verkligheten ser ut om sju år, men hittills har inget svenskt OS-projekt gått med förlust.
Vinsten 1912 var visserligen bara drygt 5500 kronor, men därefter vet ingen säkert om svenska kalkyler skulle hållit eller spruckit. De har ju aldrig prövats i praktiken, vare sig ansökningarna gällt Stockholm, Falun, Östersund, Åre eller Göteborg.

Positiva effekter på alla håll med svenskt vinter-OS

I den bästa av världar skulle den svenska OS-chocken få en positiv effekt. Svensk idrott skulle få större resurser, träningsmöjligheterna skulle förbättras och ytorna för den nu trängda spontanidrotten mångdubblas. Fler och fler ungdomar skulle lämna poddar och skärmar och börja röra sig mer, inspirerade av den kommande olympiska festen. Bara ett fåtal skulle nå den absoluta medaljjagande toppen, men tänk om ur denna bredd det föddes en ny Ingemar Stenmark. en ny  Gunde Svan eller en ny Magdalena Forsberg? Från Stockholm!

Vi tillåter oss att hoppas

Det är  som vanligt tillåtet att hoppas men pessimisten tror förstås att Milano till slut snor hem uppdraget. IOK vet att svenskarna är otroligt snygga förlorare i dessa sammanhang.
Om det blir så, lär Sverige inte söka OS på mycket länge, om ens någonsin.
Så skärp dig, IOK!

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren