Fråga sjukgymnasten, Tipsat

Hälsenebesvär? Sjukgymnasten ger tips

Fråga: Jag är en fritidsaktiv man i medelåldern, som sedan drygt ett år dragits med smärta, värk och besvär i min vänstra hälsena.

Det känns helt normalt om jag ej belastar foten och håller den helt stilla.

Min doktor har gett mig träningsprogram med övningar, och jag har ätit antiinflammatorisk medicin i två olika omgångar, olika sorter.

Vid båda tillfällena har det känts bättre under själva kuren, men ungefär två veckor efteråt har läget återgått till detsamma.

Nu diskuteras kortisoninjektion, vilket jag helst vill undvika.

Känner du till något annat man kan försöka göra?

Jag vill kunna vara aktiv på min fritid, eftersom jag har ett stillasittande arbete.

Hälsningar Viktor

Viveca svarar: Hej Viktor, jag förstår din oro, och har många i liknande situationer.

Först några frågor till dig.

Har du fått en diagnos på ditt hälsenebesvär? Detta är ett viktigt utgångsläge – alltid.

Hur debuterade det? Kom problemet smygande, akut eller på annat sätt? Olycka?

Är det första gången du har detta?

Har Du besvär från andra leder och senor i kroppen?

Äter du någon sorts medicin?

Är hälsenan svullen, öm och varm? Syns någon rodnad?

Går det att ”nypa” om den utan ökad smärta?

Kan du stå på tå?

Kommer smärtan under själva rörelsen, eller annars i böjd eller sträckt fotled?

Vad lindrar? Värme, kyla, lätt massage eller träning?

Jag har ganska god erfarenhet av akupunktur vid dessa smärtbesvär med svullnad och rörelsesmärta. 6-10 behandlingar om man reagerar positivt efter åtminstone 4-5 behandlingar.

Gärna i kombination med lätt rörelseträning utan belastning.

Vissa patienter har svarat bra på ultraljud och därefter, under 6-8 veckor accelererande belastning/träning.

Jag avråder dig från att gå barfota, dvs ”platt”.

Använd gärna sko med klack (lättare för damer…) eller lägg ett litet hälhöjande kilinlägg i BÅDA dina skor (annars risk för fel bäckenbelastning).

På detta sätt avlastas senan en aning.

Om hett vatten känns skönt, ta då fotbad morgon och kväll. Ofta ges en generell smärtlindring under badet och känsla av ökad smidighet cirka 20 minuter efteråt. Utnyttja denna tid till att ta ut full rörlighet, dvs böj och sträck på foten till ytterläget.

Detta för att senan inte ”glömmer” sin funktionsradie.

Om du prövar dessa tips och läget är oförändrat efter 6-8 veckor, anser jag att det är dags för en mycket noggrann ländsryggundersökning, eventuellt hos en ansedd idrottsläkare.

Viktigt är i sådana fall att u skrivit ner eller berättar ALLT du försökt med.

Under tiden kan du kanske prova på simning, vattentrim, rodd eller cykling, som en kompensation för ditt stillasittande arbetsliv.

Låt mig gärna veta hur det hela utvecklas.

Lycka till! Det här ska du bli av med!

Vänligen Viveca

 

  1. Marie

    Senproblem – medicinbiverkan?

    Först vill jag säga att jag inte har något förflutet inom vård och omsorg – inte heller inom apoteksbranschen – men mina egna erfarenheter som närstående till äldre (med många mediciner) har gjort att jag sökt information under lång tid.

    Jag kommer så väl ihåg när jag var på en föreläsning av forskare från Umeå Universitet. De berättade om sin forskning, på muskler och senor och hur man skulle bli bättre.

    Man sa inte ett ord om att muskel- och senproblem också kan vara vara en biverkan av mediciner. Kanske inte så konstigt eftersom mycket av forskning går ut på att ta fram nya läkemedel.

    Det är framför allt två grupper av mediciner som jag tänker på när det gäller påverkan på senor och muskler.

    Den ena är kolesterolsänkande mediciner, s.k. statiner. De kan ha namn som Zocord (=simvastatin), Lipitor (=atorvastatin), Crestor (rosuvastatin) osv.

    Gå gärna in på http://www.askapatient.com och skriv in något av dessa namn. Det finns cirka 1000 patientberättelser för vardera medicin.

    Samtliga statiner har likartade biverkningar.
    Ibland kommer de snabbt, ibland tar det längre tid.
    Det händer att man förväxlar problemen med ålderskrämpor, alternativt får man andra diagnoser.

    Den andra läkemedelsgruppen är kinoloner (en grupp bredspektrum-antibiotika) som kan ha namn som t.ex. Ciproxin, Cipro (=ciprofloxacin), Tavanic (=levofloxacin).

    Eftersom hundratusentals människor lydigt tar sina statiner är det viktigt att de (men även personalen) känner till risker, biverkningar, läkemedelsutlösta sjukdomar etc. samt att det finns läkare/forskare som inte tror på den s.k. kolesterolhypotesen (thincs.org).

    Vill Du lära Dig mer, läs gärna Uffe Ravnskovs bok – Hur kolesterolmyten hålls vid liv. Det finns också mängder av böcker på engelska t.ex. Statin Damage Crisis av Duane Graveline (spacedoc.net).

    På askapatient.com finns mängder av patientberättelser om Cipro och Levaquin. Det gör det också på fqvictims.org.

    Stephen Fried har skrivit en intressant, spännande bok om kinoloner (hans fru skadades). Den har titeln – Bitter Pills.

    Googla också orden ”floxed” och ”floxies”, så kallar sig patienter i USA som blivit skadats av den här typen av antibiotika. De kallar sig så eftersom ordet ”flox” ofta ingår i namnet på den aktiva substansen t.ex. ciprofloxacin.

    Jag har för mig att jag såg en amerikansk sida om senor och statiner. Kommer inte ihåg adressen, men googla ”tendons + statins” så kanske den dyker upp.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren