Folk, Livsstil

Han är en orglarnas Nurejev: – Att spela orgel är som att dansa

Gunnar Idenstam i Dudelange, Luxembourg Foto: Hans Kipfer.

På gången och hållningen känns människan igen. I ett regngrått Gamla stan väntar jag på lunchsällskap. Ingen tvekan, här kommer han, Gunnar Idenstam, orglarnas överman, improvisationernas mästare, en av Sveriges mest framstående musikaliska artister – ett geni rentutav – älskad av en världspublik men föga bekant för gemene man i hemlandet.

Avspänt, nästan som om han dansade fram, balanserande paraplyet med lätthet, i ljusgrå välsittande ytterrock, ger han intrycket av en yngling från den engelska överklassen. Det säger jag inte när vi hälsar, ingenting kunde vara Gunnar Idenstam mer  fjärran.

Kirunapojken som delar kändisskapet med en annan Kirunabo, Börje Salming, är i själva verket ganska blyg. Men han har nära till skrattet och att intervjua honom, något jag väntat på i många, långa år, blir ett sant nöje.

Publik över hela världen

Han är ju svårnådd och oftast ute på turnéer i fjärran länder. Publiken har han över hela världen. Där de stora katedralerna och största orglarna finns, där spelar Gunnar Idenstam. Men också i Sverige så klart.

–  I Ryssland och Spanien (Madrid) är det oftast fullsatt. Men det kan det vara i Sveg också. Fast inte i Kiruna, där är intresset för orgelmusik svalare. I Sverige härskar en ganska uppblåst popkultur, tycker han.

Bara för en kort tid sedan invigdes det nya stadshuset i Kiruna av självaste kung Carl Gustaf . Det gamla, berömda, Kirunas riktmärke, skulle inte tåla flytten till det nya Kiruna, som växer fram.

Det nya stadshusets stora hall. Foto: wikipedia.org.

En vacker samlingsplats ersätter nu den gamla. Fast förankrat i marken framför byggnaden reser sig ett mäktigt klocktorn. Därifrån skall klockspelets 23 stora klockor ljuda över byggnader och invånare fyra gånger om dagen i 150 år.

Ett mäktigt arrangemang

Stadens berömde son fick det ärofyllda uppdraget att sätta samman musiken. Det blev ett mäktigt arrangemang med både den älskade psalmen Morgon mellan fjällen en melodi från cd:n Jukkaslåtar, samt två nyskrivna. Det var många som fällde en tår, så vackert var det.

– Ja, säger en leende Gunnar Idenstam, bättre än Börje Salming i alla fall!

Växte upp i kyrkan

Orgelintresset har han haft med sig sedan tidigaste barndomen. Båda föräldrarna var musikaliska och sjöng i kyrkokören, sonen växte praktiskt taget upp i kyrkan i Jukkasjärvi.

Han föddes 1961 och började spela piano i femårsåldern. Med eller mot sin vilja drogs han till den mäktiga orgeln och den sakrala musiken. Psalmskatten har alltid följt honom och när han talar om julmusiken, blir han helt lyrisk.

I hans ungdom var det musiken i radion som gällde. Gunnar hörde folkrock låten Hon kom över mon med Skäggmanslaget och rockgruppen Contact. Mitt i låten stängde pappa av radion på grund av den omoraliska texten. Men avtrycket av musiken skulle komma att forma hela hans konstnärsskap. I 15-årsåldern lämnade sonen Kiruna för studier.

Han hittade tillbaka till den samiska kulturen och sitt eget ”sound” i cd:n Jukkaslåtar, som skrevs för Jukkasjärvis 400-års jubileum.

– Och här är jag är nog rätt ensam om att förena Messiaens harmonik med samisk jojk.

Idenstam i juletid har blivit en kär tradition för många stockholmare. Då ges Idenstams projekt Folkjul i S:t Jacobs kyrka, där folkmusiker, folksångerska och stor orgel förenar sig med S:t Jacobs Kammarkör i de välkända jullåtarna. Se fotnot.

Vann Grand prix 1984

Min bekantskap med Gunnar Idenstam började med nyheten, att en svensk 22-årig orgelbegåvning vunnit Grand Prix i Chartres som världens främsta orgelimprovisatör. Året var 1984 när orgelvärldens alla stora portar slogs upp från Kirunapojken och han blev ett världsnamn.

Rudolf Nurejev 1968. Foto: wikimedia.org.

– Att spela orgel är inte svårare än att vara dansare. Det handlar förstås om koordination och mycket träning. Den fysiska känslan av en stor orgel är samma som dansare känner, när han eller hon går ut på en stor  scen. Man har det i huvudet och sedan kommer allt som ett rinnande vatten.

En njutning att jobba

– När jag komponerar ställer jag in mig på en kanal, slår mig ner vid flygeln, så kommer det bara. Det är nästan en andlig upplevelse. Sedan är det alltid roligt att hoppa på något nytt, förklarar Gunnar och tillägger:

-Lusten att jobba, att öva varje dag, att känna sig på toppnivå är en njutning för mig.

Arbetsplatsproblemet har han löst på egen hand. Man placerar ju inte en orgel precis var som helst. Han har investerat i en egen orgel som han har ställt i Eric Ericsonhallen, före detta Skeppsholmskyrkan. Här kan han repetera och lånar också ibland ut orgeln då den behövs till körkonserter.

Framgången har sitt pris. Inte bara den dagliga disciplinen med ständiga notskrivningar och repetitioner. Det är många och långa tröttsamma resor till olika länder och runt om i Sverige.

– Ingen orgel är den andra lik och det gäller att få repetitionstid. Det är klart att inför varje konsert känner man stress.

Favoritorgeln finns i Monaco

Favoritorgeln alla kategorier finns i Monacos stora katedral. Gunnar har gett flera konserter där och känner sig hemma med den gigantiskt stora Monacoorgeln med dess snabbhet, olika poetiska ljud och vackra stämmor. För att inte tala om de starka trumpeterna.

Favoritorgeln i katedralen i Monaco. Foto: Abxbay/wikimedia.org.

-Det känns som ett knytnävsslag när de drar igång. Publiken får ny frisyr, haha.

Här ska han våren 2019 spela in nästa solo-cd Metal Angel för det engelska skivbolaget Toccata Classics.

Den stora orgelstaden är annars självklart Paris. Här finns musikförlaget Le Chant du Monde där Gunnar kommer att ge ut sina kompositioner och arrangemang för framtida generationers organister.

Och hur var det nu med Bach? Var han en fulländad kompositör eller en nyskapare?

-Självklart nyskapande men framför allt fulländare av barockens stilideal, säger Gunnar Idenstam och försvinner med dansarens lätta, välkoordinerade rörelser.

En orglarnas Nurejev som låter fötterna dansa över pedalerna och fingrarna leka lätt över tangentbordet. Det är också en konst!

I Paris 2008. Foto: idenstam.org.

Fotnot: Lyssna på Gunnar Idestam m fl här.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren