Samhälle

Idrottsboom bland äldre

Skridskoåkare. Foto: sv.wikipedia.org.

Genomsnittssvensken idrottar allt mer, inte minst äldre. Det är till och med vi som står för den största ökningen. 85-plussare har ökat sitt utomhusidrottande från tio till 26 procent mellan åren 2008 och 2015!

Det har Statistiska Centralbyrån (SCB) tagit reda på. I en färsk undersökning om våra fritidsvanor som gjorts på uppdrag av riksdagen kan man läsa sig till en hel del intressanta saker, inte minst om åldersgruppen 60 plus.

Vad sägs till exempel om att kvinnor i åldrarna 45-54 år är mer ute i skog och mark än jämngamla män? Men att männen när de fyllt 65 är ute mer än kvinnorna. Och att personer som bor ihop är mer ute än ensamstående.

Genomsnittssvensken vistas i naturen mer än fem gånger om året. Det är vanor som inte förändrats som helhet sedan 2008, skriver SCB.

I åldersgruppen 65-79 år åker sex procent av männen skridskor mot två procent av kvinnorna. 16 procent av männen åker längdskidor mot nio procent av kvinnorna.
40 procent av 65-plussarna med bra hälsa är ute och rör sig mot 14 procent av de med dålig hälsa.

Skridskoåkare i Freja – illustrerad skandinavisk modetidning från 1882. foto: sv.wikipedia.org.

Har man nedsatt rörelseförmåga påverkar det än mer, konstaterar SCB, inte oväntat.

Att idrotta är en klar trend, och det gäller alla åldersgrupper. Andelen som motionerar utomhus, eller i någon inomhusanläggning, minst 20 gånger på ett år har ökat från 58 till 70 procent bland männen och från 60 till 74 procent bland kvinnorna mellan åren 2008-2015.

Framför allt är det idrottandet utomhus som står för ökningen. Och det är bland de äldre som den största ökningen skett.

Från 29 till 55 procent bland män 75-84 år, och bland kvinnor från 26 till 49 procent.

För de äldre kvinnorna kan man se en lika kraftig ökning, från 26 till 49 procent.

Och bland de allra äldsta, från 85 och äldre, har andelen mer än fördubblats, från tio till 26 procent.

Att gå på teater, konsert eller någon dansföreställning är poppis i alla åldrar, men ju äldre man blir desto mer kulturell blir man.

Ungdomar i 16-19-årsåldern går på något arrangemang en till tre gånger om året, medan var femte person 16-49 år, och var fjärde 50-79 år gör det mer än tre gånger om året. Först när man passerat de 80 märks en tydlig avmattning.

Ändå är det bland de äldsta drygt var tredje person som går på något evenemang, och var sjunde går fler än tre gånger under ett år.

Att läsa en bok någon gång emellanåt är lika vanligt i alla åldersgrupper. Männen blir vaneläsare, dvs varje vecka, framför allt efter ålderspensionen, medan kvinnornas läsning tar fart redan efter de 50.

SCB har även undersökt våra internetvanor. En intressant sak: är man sammanboende är det större sannolikhet för att man ska ha tillgång till internet.
92 procent av de sammanboende pensionärerna i åldrarna 65–74 år har tillgång till internet mot 69 procent av de ensamstående pensionärerna.

Generellt har tillgången till internet i bostaden ökat kraftig bland de äldre. Tillgången för män 65-74 år har ökat från 68 till 88 procent, för kvinnor från 58 till 83 procent.

Ännu kraftigare är ökningen för 75-84-åringarna där tillgången ökat för män från 34 till 67 procent och för kvinnorna från 23 till 53 procent.

Däremot är ökningen inte lika stor bland de allra äldsta, 85-plussarna.

Det är sällsynt att kvinnor i den åldern använder nätet vare sig det handlar om sociala aktiviteter, köpa saker eller göra bankärenden.

Fotnot:
SCB:s rapport handlar om i vilken utsträckning olika grupper i befolkningen ägnar sig åt olika fritidsaktiviteter, reser på semester och har tillgång till ett fritidsboende. Statistikredovisningen grundar sig på Statistiska centralbyråns (SCB) Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF/SILC) för åren 2014–2015.
Undersökningarna genomförs på uppdrag av Sveriges riksdag årligen sedan 1975.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren