Krönika, Kultur, Samhälle, Tyckt

Jämlikhet – mål eller möjlighet

JÄMLIKHET – OMÖJLIGT ELLER ETT MÅL ATT STRÄVA MOT?
Om två böcker: ”Den inre ojämlikheten” och ”Ut ur Kalahari”

Den engelska parlamentarikern Boris Johnson lär ha sagt att ekonomisk jämlikhet aldrig kan bli verklighet – en del människor är helt enkelt för dumma.
Han använde metaforen ett flingpaket: Skakar man det hamnar alltid några flingor på toppen, dvs de mest begåvade. Ojämlikhet kan fungera som en sporre för dem som vill hålla jämna steg med dem som lyckats bättre.

Denna historia berättar Richard Wilkinson och Kate Pickett i boken ”Den inre ojämlikheten”. Naturligtvis håller de inte med Boris Johnson.
I den tidigare boken ”Jämlikhetsanden” visade de på hur tillståndet i olika länder ser ut och i uppföljaren fokuserar de på hur människor mår och agerar i ojämlika samhällen.
Det som slår mig som litet märkligt är att jag känner igen många av de tecken som tas upp i det svenska samhället – men enligt författarna har Skandinavien den typen av samhälle som man bör eftersträva, till skillnad mot USA som de anser vara maximalt ojämlikt.

Farligt att förlora status

I hierarkiska samhällen är alla oroliga att tappa status. Viljan att prestera och jämföra sig med andra leder till ”social ångest” men också till konsumism och våld: Man vill försvara sin position till varje pris.
Den sociala sammanhållningen i hela samhället minskar – vi blir ”åtskilda tillsammans”, som boken uttrycker det.
Boken är mycket grundlig, med exempel och diagram, och jag sitter och nickar instämmande under läsningen. Men man vill ju också få hopp!

Empati

Det finns insprängt i framställningen. Empati, inlevelse i andras situation, är ett exempel. ”Empati kostar inget och utövandet av empati leder inte till förtryck”. Att minska de materiella skillnaderna mellan människor i ett samhälle är kanske inte lika lätt men gemenskapen skulle garanterat bli starkare.

Om jag försöker tolka slutkapitlet så är det framför allt en vision som behövs. ”En förändring i den omfattning som krävs kan åstadkommas endast om stora mängder människor samverkar för att nå det gemensamma målet.
Någon gång vid 1970-talets slut försvann den politiska övertygelsen om att det gick att skapa en bättre samhällsordning, eller så förlorade människor tron på att detta kunde uppnås med politiska medel.”
Det gamla uttrycket solidaritet skulle platsa här.
Sympatisk bok, men kanske väcker den inte kamplusten.

Kamplust behövs –  finns i Lasse Bergs böcker

Kamplusten finns däremot i Lasse Bergs böcker om Kalahari (Gryning över Kalahari, Skymningssång i Kalahari och Ut ur Kalahari)

Den bärande tanken i de tre böckerna är att vi som människor inte kan ha stridit och tävlat under utvecklingens gång – vi måste ha samarbetat.
Vi skulle kunna fortsätta så!
Den tredje boken slutar därför med tjugo handfasta råd, tjugo vägar till det goda livet där vi kan lära oss av våra förfäder.
Enkla råd, som att promenera, kontemplera i naturen, prata med människor, umgås i blandade grupper och aldrig mobba någon.
Råd nummer 11: ”Hjälp andra. Dela med dig. Ensam är svag”.

Det kanske inte omedelbart leder till ekonomisk jämlikhet men det är i linje med empatitanken hos Wilkinson och Pickett.
Kanske rentav början till en vision.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren