Folk, Krönika, Kultur, Samhälle, Vetande

Kaianders kalender september 2019

LIBERTE - EGALITE - SALINITE

Saltskatter och revolutioner

Salt var länge en av världens mest betydelsefulla och strategiska handelsvaror. Inte så konstigt då att makthavare i många länder belade saltet med höga tullar och dryga skatter – något som skulle sluta med revolution..
Nej, salt är inte bara ett oskyldigt vitt pulver som vi ströar på maten för att få den att smaka bättre. Salt är världens mest vitala kemiska substans, ett ämne som människan behöver för att leva.

Kemiskt namn – natriumklorid

Som alla vet består salt av natriumklorid. Det finns i stora mängder i haven, ja havsvattnet består faktiskt av 35 promille salt.
I sydliga länder har, sedan urminnes tider, salt tillverkats i saliner, bassänger där havsvatten får kristallisera när vattnet avdunstar i solgasset.

I den solfattigare Norden kokade man havsvattnet tills man tick fram saltkristallerna.
Dessutom finns bergssalt — lager av salt djupt nere i jorden som bildades när havsvikar och laguner torkade ut för miljontals år sedan.

Torka och konservera

Salt verkar uttorkande och konserverande. Och det är här dess stora ekonomiska betydelse ligger.
Lägger man in kött eller fisk i salt får det osmotiska trycket vattnet i köttet eller fisken att dras ut. Men inte nog med det. Förruttnelsebakterier överlever inte i en så salt miljö.
Fisk, som obehandlad har en hållbarhet på bara några få dagar kan, med saltets hjälp, konserveras och lagras halvårsvis.
Tack vare bergssaltet från saltgruvor på Lüneburgerheden i Nordtyskland kunde tyska handelsmän på 1200-talet byta till sig stora mängder sill på marknaderna I Skanör och Falsterbo.
Sillen saltades in, och blev till stapelföda för människor i hela Nordeuropa. Sill- och salthandeln blev den ekonomiska basen för Hansan, det mäktiga handelsförbundet som under senare medeltid helt behärskade Nordeuropas sjöfart.
I Sydeuropa var det atlanttorsken som saltades in med havssalt från Portugal, Spanien och Frankrike.

Saltet räddade katoliker under fastan

Det gick åt mycket fisk under medeltiden, för under fastan var det strängeligen förbjudet att äta kött. Och fastedagar var det gott om före reformationen. Som tur var ansåg kyrkan det vara tillåtet att äta fisk under fastan.
Europas fastande befolkning krävde stora mängder saltad fisk, och följaktligen också enorma mängder salt.
Salt behövdes även til! saltning av fläsk, inläggning av grönsaker
och till smör- och osttillverkning.

Kungar och feodalherrar var naturligtvis inte sena med att inse att här kunde man tjäna en ordentlig hacka.
Saltmonopol, tullar och skatter infördes i många länder, däribland Frankrike.
Den franska saltskatten – la gabelle – infördes i blygsam skala redan på 1200-talet, men höjdes sedan successivt varje gång kungen behövde friska pengar till nya krig.
På 1660-talet hade saltskatten blivit den franska kronans viktigaste inkomstkälla och för enkelhetens skull hade indrivningen av la gabelle lagts ut på entreprenad.
Skatteindrivarna skulle leverera en överenskommen summa till staten varje år, men de fick själva behålla överskottet om de lyckades få in mer. Folket knorrade och inte blev det bättre av att olika delar av Frankrike hade olika skattesatser på saltet. Skatten var lägre i söder än i norr, vilket naturligtvis uppmuntrade till saltsmuggling mellan regionerna. .

Gränsen mellan la grande gabelle och la petite gabelle, den höga och den låga saltskatten, gick vid floden Loire, och här drev smugglarna sitt lönsamma hantverk med livet som insats.
Vid slutet av 1700-talet dömdes varje år mer än 3 000 saltsmugglare till fängelse eller döden.

Saltet ledde till franska revolutiionen

Folkets vrede växte och mynnade till slut ut i franska revolutionen 1789.
En av de förhatliga saltskattindrivarna hade varit adelsmannen och kemisten Antoine de Lavoisier. Redan som 25-åring hade han övertagit ett gods där rätten att driva in la gabelle ingick, något som 1794 kom att kosta honom huvudet.

Dagar att minnas i september

1 september
Tyskland angriper polen 1939
Fluortantens dag 13

3 september
Högertrafikomläggningen 1967

6 september
Columbus avseglar från Kanarieöarna 1492

7 september
Friedrich kolbindningen Kekulé 1829-1896
Zhu Gaozhi stänger Kina 1424

11 september
Dålig dag som är struken ur almanackan
World Trade Center 2001
Kuppen i Chile 1973
Anna Lind 2003. 

14 september
Pavlovs hundar (1849-1936)
Lehman Brotners i konkurs 2008

15 september
Costa Ricas, EI Salvadors och Nicaraguas nationaldagar

17 september
Folke Bernadotte mördas i Jerusalem 1948

18 september
Foucault med pendeln
Försoningsdagen
Dag Hammaskjölds plan störtar i N’dola 1961

22 september
Höstdagjämnningen

25 september
Ole Römer 1644-1710
Oda 3 år

28 september
Estonia 1994
Pasteur dör 1895

29 september
Enrico Fermi 1901-1954
Mikaels dag

30 september
Muhammedteckningarna publiceras i Jyllandsposten 2005

Bild, text och urval: Kaianders Sempler

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren