Krönika, Kultur, Samhälle, Upplevt, Vetande

Kaianders Kulturkalender December 2019

Särskilt köldtåliga rosor framodlade i Kanada fick namn efter oförvägna sjöfarande genom århundradena.

Nordostpassagens rosor

En dag år 1496 uppvaktades den engelske kung Henrik VII av en venetiansk sjökapten vid namn Giovanni Caboto som påstod sig ha ett lönsamt förslag.
Columbus hade som bekant funnit en västlig sjöväg till Indien som spanjorerna nu behärskade, sa Caboto, men även England skulle kunna ge sig in i handeln på Indien och Kina och göra stora vinster.

Columbus snilledrag hade varit att göra Atlantöverfarten långt söderut, på de lata latituderna där passadvinden stadigt blåser från nordost.
Men det finns även en annan rutt, hävdade Caboto. Om man gör överfarten så långt norrut som möjligt, uppe vid ishavets rand, blir resan över Atlanten kortare. Och dessutom slipper man trängas med de krigiska spanjorerna.
Henrik VII tände på idén och lät utrusta ett mindre skepp åt Caboto.

Sommaren 1497 avseglade John Cabot, som Caboto nu kallade sig, från Bristol. Han nådde Newfoundland, men tvingades sedan vända sedan besättningen hotat med myteri.
Året därpå gick det bättre. Cabot fick fem skepp till sitt förfogande, och han kunde stiga i land i Kanada som förste europé sedan vikingarna.
Cabots tredje resa gick mindre bra. Samtliga hans skepp försvann spårlöst och han hördes aldrig mera av.

Sjuttio år senare hade den engelske sjökaptenen Martin Frobisher samlat resurser för att göra en ny resa I John Cabots kölvatten.
Vid det här laget hade engelsmännen insett att det inte var norra Kina som Cabot hade kommit till, utan att det, förargligt nog,låg en hel kontinent i vägen. Fortfarande hägrade dock möjligheten att finna en nordlig sjöväg till Indien och Kina och öppna en lönsam handel.

1576 lättade Frobisher ankar och siktade snart Labradorhalvön. Några besättningsmän togs emellertid till fånga av inuiter i vad som sedan kom att kallas Frobisher bay  och blev kvar när Frobisher återvände.
Året därpå utrustades en ny expedition och 1578 gjordes en tredje resa, nu med femton skepp. Planen var att grunda en koloni vid Frobisher bay för att därifrån försöka komma vidare mot väster.
Men det blev nya bråk med traktens inuiter, och det enda man lyckades med var att frakta hem 200 ton av vad man trodde var guldmalm men det visade sig vara kattguld, pyrit.

John Davis kom näst. 1586 återupptäckte han av en slump Grönland, som varit bortglömt i flera hundra år. Därefter fortsatte han västerut och under tre resor kartlade han områdena som senare kom att kallas Baffin Island och Davis Strait.
Han hävdade att det fanns fyra ställen där man vid gynnsamma isförhållanden skulle kunna komma vidare västerut, och att resan till Kina kunde ske utan faror och med stor vinst men själv fick han inte tid till det för 1604 mördades han av japanska pirater utanför Sumatra.

Det var dock inte bara engelsmän som letade efter Nordvästpassagen.
Den norske sjökaptenen Jens Munk seglade 1619 in i Hudson Bay för att se om han därifrån kunde komma vidare västerut. Det kunde han inte och nästan hela besättningen frös ihjäl.
Bara Munk och två man lyckades levande ta sig hem till Danmark. Planerna på att grunda en dansk koloni i Kanada övergavs..

Inte gick det bättre för William Baffin, Henry Hudson eller John Franklin.
Franklin-expeditionen 1845 blev ett monumentalt misslyckade av samma magnitud som Andrée-expeditionen.
Franklins skepp fastnade i isen och besättningen frös och svalt ihjäl efter flera års umbäranden. Skelettfynd tyder på att de sista överlevande hade övergått till kannibalism.

När rosförädlaren Felicitas Svejda vid Agriculture Canada i Morden, Ontario, skulle namnge sina nya extremt köldtåliga och härdiga rosor valde hon att uppkalla dem efter de oförskräckta polarfararna som sökt efter Nordvästpassagen. Explorerrosorna har blivit en stor succé både i Kanada och i Norden, där engelska rosor annars har svårt att klara sig.

Dagar att notera i decembers historia

 

1     Första advent, AIDS-dagen
3     Giftkatastrofen i Bhopai 1984
5     Mozart dör 1791, osäkre Heisenberg 1901
6     Heja Finland
7     Cicero mördad 43 f Kr, Pearl Harbor 1941
8     Andra advent, John Lennon skjuten 1980
10  Nobelpris
12  Sinatradagen, Ibn Rushd död 1198
13  Lucia, Primo Levi tillfångatas av fascisterna
14  Tycho Brahe 1546–1601,
        Amundsen på Sydpolen 1911
15  Tredje advent
22  Fjärde advent
23  Lilla julafton
24  Julafton, tomten kommer
25  Juldagen, Isaac Newton 1642–1726,
        Sovjetunionen upplöses 1991
26  Annandagssoppa
27  Johannes Kepler född 1571
        och Louis Pasteur 1822
28  Barn utan värn
31  Kaviar och champagne, fina vita dukar
*32 Gott Nytt År!
         Det är nu 2020 och hög tid att byta almanacka

Nyfiken Grå tackar också Kaianders Sempler för en spännande och rolig kulturkalender 2019.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren