Krönika, Samhälle, Vetande

Kaianders kulturkalender: Kraftslottet i Dalälven

Maskinhallen i Untraverket. Bild o text: Kaianders Sempler

En gång för mycket länge sedan, berättar Selma Lagerlöf i Nils Holgerssons underbara resa, tävlade Västerdalälven och Österdalälven om vilken av dem som var mäktigast och skulle komma till havet först. De trängde sig fram genom skogar och nedför dalgångar, fyllde sjöar, kastade sig utför raviner och dånade så mäktigt de kunde.

Men när de kommit till Djurås strax söder om Gagnef ledsnade de på kivet och beslutade sig för att förena sig med varandra.
Så fortsatte de sin färd tillsammans och de brusade så vackert i Avestaforsen att dragspelsvirtuosen Calle Jularbo inspirerades att komponera en vals till deras ära.
Längre nedströms, vid Hedesunda, Österfärnebo och Untra, flöt de ut över det flacka landskapet och bildade breda fjärdar åtskilda av ett myller av öar innan de precis samtidigt flöt ut i havet vid Skutskär.

Just det. För Dalälven är minsann inte vilken struntälv som helst.
Det är Dalälven som är nordangräns för grevar och baroner och det sägs att inte ens eken gärna korsar den mäktiga älven.
Faktum är att Dalälven avvattnar hela 30 000 kvadratkilometer, ett område lika stort som hela Albanien.

Men det är inte om älven själv vi nu ska prata utan om ett av de 41 vattenkraftverk som den driver. Nämligen Untra kraftstation, den tredje i ordningen från älvens utlopp, efter Älvkarleby och Lanforsen.

2018 fyllde Untraverket etthundra år. Detta vore väl inte så märkvärdigt om det inte hade varit för att verket fortfarande är i det närmaste intakt sedan det byggdes. Samma francisturbiner snurrar nu som för ett sekel sedan. I själva verket är Untraverket ett industrimuseum i full produktion.

Redan 1898 hade Stockholms elektricitetsverk hört sig för om att få köpa eller arrendera kronans del i Älvkarlebyfallen. Där skulle man kunna anlägga ett vattenkraftverk och sedan använda den nya tekniken, högspänd trefas växelström, för att transportera elkraften till Stockholm.
Men förhandlingarna med staten strandade. och därför köpte man i stället rättigheterna till fallet vid Untrafjärden, några mil längre uppströms.
År 1905 kunde projekteringen av Untraverket börja.

Untrafjärden skulle dämmas upp och vattnet ledas i en urgrävd kanal till själva verket. Även en utloppskanal skulle grävas så att fallhöjden i verket blev i medeltal 13 meter. Verket skulle innehålla fyra tvillingfrancisturbiner som drev fyra trefasgeneratorer med utbyggnadsmöjlighet för ett femte aggregat.

Strömmen skulle sedan tranformeras upp till 100 000 volt och ledas med luftledningar 132 kilometer till Värtaverket i Stockholm. Där skulle strömmen transformeras ned till 6 000 volt och distribueras till elektricitetsverkets omformarstationer runt om i stan.
1918 var allt klart.

I dag, hundra år senare, heter Untraverkets ägare Fortum men byggnaderna ser i mycket likadana ut som de gjorde 1918.
Maskinhallen är nästan lika elegant som när den var ny.
På väggen sitter fortfarande de ursprungliga mätarna som visar ledskenornas ställning till turbinerna och produktionen från generatorerna. Att allt fortfarande fungerar efter så lång tid är ett herrans under.

– I dag styrs Untraverket helt från Värtaverket i Stockholm, säger Magnus Svensson, chef för verket och ingenjör från KTH med erfarenhet från kraftverksbyggen i bland annat Laos.

Det finns numera bara fem anställda på verket, och de sysslar mest med underhåll. Men då har de också nästa kraftverk nedströms att ta hand om, Lanforsen.

Men nu är det hög tid att Untraverket modernisera och helrenoveras.
De gamla turbinerna och generatorerna har tjänat ut.
På 1990-talet havererade lagret på en turbin som fick bytas och då började man titta på ombyggnad eller förnyelse.
2004 havererade så ytterligare en turbin och fick bytas.

– Från början hade vi tankar på en total nybyggnad, men det blev nej från myndigheterna, säger Magnus Svensson. Det här är ett känsligt område, klassat som Natura 2000-område där EU har hårda miljöregler, och vi får inte använda mer vatten än i dag.
– Så det hela har mynnat ut i att vi nu planerar att behålla byggnaderna och inloppskanalen men byta till kaplanturbiner (som ser ut som vanliga ställbara propellrar) och nya generatorer i en ny hall.

Ombyggnaden innebär att verket kan öka sin produktion med ungefär tio procent.

Dagar i oktober att minnas:
2  Saladin återtar Jerusalem 1187
3  Tysklands återförening 1990
4  Sputnik 1957 och /Kanelbullens dag
7  Niels Bohr 1885–1962 och Barndagen
9  Che Guevara avrättad 1967
11 Olbers med paradoxen
https://sv.wikipedia.org/wiki/Olbers_paradox
13 Tycho Brahe dör i Prag 1601
17 Bataille de Paris 1961
21 Alfred Nobel 1833–1896
22 James neutronen Chadwick 1891 och Stamningsdagen
23 Mol-dagen firas av kemister kl. 06.02.10
24 FN-dagen
25 Evariste Galois 1811–1832 ochPablo Picasso 1881–1973
27 James Cook 1728–1779
28 Maximon-dagen
https://www.nyteknik.se/popularteknik/kedjerokande-helgon-firas-6345263
31 Luthers teser 1517

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren