Krönika, Kultur, Samhälle

Kaianders kulturkalender – maj 2019

Del av dricksvattenfontän i Paris - Teckning: Kaianders Sempler

DEN SOM NÅGON GÅNG VANDRAT OMKRING I PARIS kan knappast ha undgått att se de stora dricksvattenfontänerna i gjutjärn med fyra grekiska damer av antik modell som står utplacerade här och där på stadens gator.
Men inte många känner till historien bakom dem. Så låt oss ta det från början.

Kvinnor från Karien

Mannen bakom fontänerna var en stormrik brittisk filantrop vid namn Sir Richard Wallace. Efter fransmännens nederlag i fransk-tyska kriget 1870 och det efterföljande revoltförsöket (Pariskommunen) och repressionen tyckte han synd om parisarna och beslöt att använda en del av sina pengar för att göra något för dem. Det blev dricksvattenfontänerna i form av fyra karyatider som bär upp ett kupolformat tak från vilket en vattenstråle sprutar ner.
En karyatid är ursprungligen en kvinna från Karien, ett land som under antiken låg i trakten runt Bodrum i nuvarande sydvästra Turkiet. Karierna hade tagit persernas parti i det joniska kriget på 500-talet f Kr, och straffades därför av grekerna efter tidens sed. Männen slogs ihjäl och kvinnorna förslavades.
Taket på det lilla templet Erechteion på Akropolis i Aten bärs upp av 18 pelare i form av karyatider och ska minna om kariernas svek (androm till varnagel, som det heter), skriver den romerske arkitekten Vitruvius i sitt verk ”Tio böcker om arkitektur”.
Under hans tid hade emellertid karyatiderna förlorat sin politiska betydelse och blivit ett populärt och dekorativt formelement i arkitekturen liksom deras manliga motsvarigheter atlanterna som bär upp otaliga portvalv i hus från 1800-talet.

Wallace-fontän i Paris

Wallace hyrde 1870 en skulptör vid namn Charles-Auguste Lebourg för att formge fontänerna. De var med flit utformade så att man inte skulle kunna ställa in en hink och hämta större mängder vatten. De var ju till för att ge parisarna på gatan, och då i synnerhet de som blivit hemlösa efter kriget, en möjlighet att släcka törsten. Dessutom kunde inte hästar få in sina stora huvuden och dricka ur dem, det såg karyatiderna till. Ett femtiotal fontäner göts och donerades till Paris myndigheter för utplacering på boulevarderna och inkoppling till stadens vattenlednings
nät. För ett vattenledningsnät fanns vid den när tiden i Paris.
Det hade byggts ut i samband med staden omdaning under det andra kejsardömet.
Louis Napoleon, NapoIeons brorson som valts till president i den andra republiken efter revolutionen 1848, hade 1851 gjort en statskupp och därefter låtit utropa sig till kejsar Napoleon III.
Raskt startade han ett program för Paris modernisering och fullständiga omdaning. Hans handgångne man, prefekten och baronen Georges-Eugeéne Haussmann, gavs 1853 order att bringa luft, ljus, pompa och ståt till Paris innerstad.

Breda boulevarder och vatten och avlopp

Nära en fjärdedel av Paris bebyggelse revs för att ge plats åt breda boulevarder som kantades av träd och praktfulla bostadshus i sju våningar. Inte nog med det. Under boulevarderna lades ett system av kulvertar med ledningar för vatten och avlopp. Nu skulle man äntligen få bukt med 1800-talets gissel, koleraepidemierna.
På knappt två decennier förändrades stadsbilden totalt. Borta var de trånga vindlande sopbemängda gränderna. I stället växte det Paris som vi ser i dag fram, med de stjärnformade torgen och de typiska sjuvånings-bostadshusen med smidesjärnsbalkonger. (Husen har dock inga balkonger på första våningen. Varför inte det? Jo, säger en parisare, för att inte folk, som satt till häst, skulle slå i huvudet.)

Så kom då det fatala kriget 1870.
De tidigare oövervinnerliga franska arméerna fick storstryk, tyskarna tog Alsace och Lorraine, parisarna revolterade, kejsaren avsattes och tyska trupper ockuperade Paris.
Inte konstigt att Haussmanns stadsförnyelseprojekt avstannade.        Eiffeltornet byggs 1888 i det nya Paris.

Och det var kanske lika bra, så blev det i alla fall något kvar av det gamla.

Att minnas i maj

Paracelsus föddes 1493, 2 maj sista dag för deklaration, Miles Davis föddes 1926, Karl Marx 1818-1883, Sigge Freud 1856-1939, Alamo 1836, Europadagen 9 maj, Bokbål Berlin 1933, Enid Blytondagen 12 maj, Edward Jenner upptäcker smittkoppsvaccinet 1796,Johannes Kepler 1571-1630, Syttende maj, Pingst, Indierna siktar Vasco da Gama 1498, Linné 312 år 1707-1778, Nationalparksdagen 24 maj, Luftskeppet Italia havererar 1820, EU-val och Mors dag 26 maj, Golden Gate-bron invigd 1937, Konstantinopel faller för turkarna 1453, Jeanne d´Arc till bålet 1431, Evariste Galois dör i duell 1832, Kelloggs patenterar Corn-Flakes 1884

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren