Krönika

Känslotecken väcker frågor

Så kallade känsloikoner, det vill säga smilisar (eng. smileys) eller emojier (eng. emojis), blir allt vanligare i privatlivets digitala kommunikation, i sms, chattar och mejl. Det har fört med sig att allt fler har börjat fråga efter regler. När, undrar man. Och, hur?

Nu senast har jag också fått en fråga om varför de här tecknen finns med i Skiljeteckensboken. De är ju knappast skiljetecken, tycker frågeställaren.

Svaret är att jag i Skiljeteckensboken inte bara redogör för de egentliga skiljetecknen – de som delar upp den skrivna texten i mindre enheter som ord, fras, sats, mening, stycke – utan också för många andra tecken.

Tänk bara på alla skrivtecken som i allmänspråket ofta får gå under benämningen skiljetecken trots att de har helt andra uppgifter i textbygget än att skilja textdelar åt.

En del är uttalsangivande, som accent och andra diakriter (entré, garçon), andra markerar utelämning av bokstäver i ord, som apostrofen (rock’n’roll) eller signalerar helt enkelt någon typ av ordbildning, som bindestrecket.

Vissa skrivtecken, så kallade ordtecken eller logogram, använder vi i stället för att skriva ut vissa ord, som §, @, % (paragraf, snabel-a, procent). Sedan finns förstås måttangivelser av olika slag. Och så alla de matematiska tecknen, inte att förglömma.

Och numera har vi som sagt dessutom alla tecken som signalerar känslor. Tecknen som vi oftast benämner emojier efter japanskans e (’bild’) och moji (’tecken’). Tecknen som vi framför allt använder i vår privata kommunikation. I formellare sammanhang är de ovanliga även om de numera då och då kan dyka upp i tidningstext, till exempel i personligt hållna krönikor.

Inga etablerade regler

För användningen av dessa känslotecken finns det inga fasta, etablerade regler som för skriftspråkets traditionella teckenuppsättning.

Ett generellt gott råd kan dock vara att man behandlar känslotecknen/emojierna som ord, det vill säga att man låter tecknet föregås och följas av mellanslag. Detta är naturligtvis särskilt viktigt om man vill markera känslor mitt inne i en mening.

En emoji kan också placeras avslutningsvis efter en mening eller ett stycke. Då aktualiseras en specialregel: avslutande emoji kan ersätta punkt. Ett smilande ansikte eller ett hjärta uppfattas av många skribenter, särskilt unga sådana, som en trevligare variant än den till synes definitiva punkten 😊

Övriga avslutande skiljetecken har mer att säga än en avslutande punkt och kan knappast ersättas med ett känslotecken. Men, ett sådant tecken förstärker – eller förminskar – graden av upprördhet (gäller utropstecken), ifrågasättande (frågetecken) eller glädje (utropstecken). Då placeras aktuell emoji efter skiljetecknet. Med mellanslag före.

Det är sammanfattningsvis alltså en bra vana att alltid lämna luft (ett tomrum) före och efter ett känslotecken.

 

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren