Folk, Samhälle

Klimatfrågan en rysare när Trump tar över

Foto: Robert Björkenwall.

Vad händer med klimatfrågan och USA när Donald Trump tar plats i Vita Huset? Journalisten och omvärldsanalytikern Robert Björkenwall gör en analys av läget med utgångspunkt i exemplet Florida:

– Det finns skäl – trots vissa nya signaler – att ställa sig minst sagt undrande till hur klimatförnekaren Trump kommer att hantera sitt tidigare vallöfte om att säga upp Parisklimatmötet när han väl tar plats i Vita huset i mitten av januari 2016.

Dessutom har han sig tidigare sagt sig vilja öppna gamla, tidigare stängda kolgruvor. Blir det så också i praktiken? Eller var det bara valretorik?

Trump har själv ett stort kustnära palats i Florida som i den globala uppvärmningens spår hotar att bli dränkt av höjda havsnivåer.

I valrörelsen var Trumps löfte att säga upp klimatavtalet. Han kom återkom gång på gång med påståenden om att global uppvärmning är ett påhitt och påstås till och med sakna vetenskapligt stöd (!) .

Detta trots att en seriös amerikansk studie från i fjol visar att nästan oavsett vad vi gör för att minska växthuseffekten så kommer New Orleans och Miami och en räcka andra amerikanska kustnära storstäder snart att ha sjunkit under havsytan.

Dessa två ikoniska metropoler och stora turistmagneter är bara två av totalt 144 amerikanska städer som på sikt kommer att dränkas av den stigande havsnivån.

Tyvärr finns inte heller någon quick fix som kan rädda oss från den allt mera besvärande klimatfrågan. Allra minst i USA, där klimatfrågan – särskilt bland republikanerna – spelade nära nog ingen roll. Förutom blankt förnekande av dess existens, i det nyligen genomförda amerikanska president- och kongressvalet i november 2016.

Obama arbetade hårt för Parisavtalet

Detta i motsats till den snart avgående presidenten Barack Obama, som erkänner problemet och även arbetade hårt för att ro Parisklimatavtalet i hamn och få det godkänt innan maktskiftet i Vita huset äger rum.

Ett avtal som Trump under hela valrörelsen sade sig vilja säga upp men i praktiken inte kan ske förrän efter tre år och i praktiken inte kan vara helt uppsagt när Trumps fyraåriga mandatperiod löper ut i Vita huset.

Något som han möjligen börjat inse först nu och därför kanske blir ett av flera vallöften som han bryter när han väl sitter i Vita huset. Men ingen vet säkert hur det blir med den saken. Samma sak kan även gälla vallöftet att öppna tidigare stängda kolgruvor.

Och därmed kanske tills vidare räddar sitt eget kustnära palats från att dränkas i Florida – delstaten där vann Trump med en procent över Hillary Clinton i valet.

Kalifornien en annan solstat med klimatproblem

En annan solstat med besvärande klimatproblem är Kalifornien – där Hillary Clinton fick dubbelt så många röster som Trump.

Där råder en akut vattenbrist efter torka i fyra år. Problemet är så besvärande att den demokratiske guvernören Jerry Brown gör vad han kan.

Bland annat genom att införa ransonering i väntan på mera långsiktiga lösningar med dyr avsaltning av havsvatten för att få folk att förstå att vatten är en allt mer begränsad resurs som inte längre går att slösa med hur som helst.

Men i solstaten Florida – som är porös och ihålig som en schweizerost, säger forskarna – är nonchalansen och den politiska cynismen långt värre. Särskilt bland republikanska politiker, med mycket få undantag.

780 miljarder i skadekostnader

Där har två av Trumps hårda, republikanska motståndare, exguvernören Jeb Bush och senatorn Mario Rubio sin politiska bas. Trots att USA i takt med allt fler återkommande extremväderförhållanden och stigande havsnivåer redan år 2012 fick skadekostnader för naturkatastrofer på hela 780 miljarder kronor, vilket är näst mest i landets historia.

Hela tre fjärdedelar av Floridas 18 miljoner invånare bor i kustnära områden som på lite sikt riskerar att dränkas av stigande havsvattennivåer. En amerikansk klimatrapport talar om 60 centimeter fram till 2060.

Tyvärr är en vanlig reaktion hos både väljare och politiker tystnad.

”Jag bryr mig inte”, det råder ingen enighet om att det kommer att ske (= förnekelse) eller möjligen säger hen att då får jag väl flytta när det blir så dags.

Här tog Trump hem delstatens avgörande 29 elektorer med knapp en procents övervikt över Clinton. Men Miami med omgivningar röstade på Clinton, liksom i Tampa, säger mina vänner där.

-Tala inte om det så går det nog över

– Det är nästan som om man vill säga: tyst, tala inte om det, så går det nog över, säger till exempel professorn i miljörätt Richard Grasso vid Nova Southeastern University i Fort Lauderdale, lite norr om miljonstaden Miami med överhängande stor risk att på sikt hamna under vatten.

Än så länge går det att ta en paus vid Key Wests sydligaste punkt. Men hur länge till? Foto: Robert Björkenwall.

Nästan hälften av Floridas 133 mil av sandstränder håller redan på att erodera bort. Och anläggningar och byggnader längs Floridas hotade kuster har ett uppskattat värde på 15 biljoner kr, där tre fjärdedelar av Floridas 18 miljoner tillsammans arbetar ihop fyra femtedelar av delstatens ekonomi.

Ytterst få säger sig förstå

Borde inte dessa fakta övertyga folket om klimatfrågans växande betydelse? Tveksamt. Hittills har bara ett ytterst fåtal sagt sig förstå vad som händer, stadsplaneraren Don Craig i Key West och Phil Stoddard, borgmästare i South Miami och några till.

Stoddard säger redan nu: Jag råder folk här från att “köpa högt och sälja lågt” liggande fastigheter för att vara lite mera säkra inför framtiden. Enligt honom är det de unga som bäst tagit till sig budskapet medan deras föräldrar ännu inte har förstått: Att många inte kommer att kunna bo kvar där de nu bor kustnära och lågt liggande ut mot Floridas strandnära lägen.

Kraftiga nedskärningar av koldioxidutsläppen och byte till förnybara energikällor skulle kunna rädda miljontals människor kring USA:s kuster men knappast Miami, anser till exempel Ben Strauss vid klimatorgansationen Climate Central.

Men absolut ingenting blir bättre om Trump nu skulle fullfölja och säga upp Parisklimatavtalet. Tvärtom.

Visst är det något surrealistiskt över en klimatpåverkande utveckling som många Trumpväljare och andra förnekar och inte berör dem – men helt säkert deras barn.

Utgången i det senaste amerikanska valet har många dystra sidor för invånarna där men också för världen i stort.

Robert Björkenwall

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren