Nu händer det saker i plastlandet Sverige. För ett par veckor sedan började klädkedjorna H&M, Kapp-Ahl och Lindex att ta betalt för sina plastkassar.

Anledningen är ett nytt EU-direktiv som går ut på att kraftigt minska användningen av plast i alla EU-länder. Fram till 2025 ska konsumtionen av plastbärkassar minskas med 50 procent.

I Sverige använder vi runt 1,3 miljarder plastpåsar om året!!

Med de nya direktiven får vi använda max 40 plastpåsar per person och år.

För drygt två år sedan, i mars 2015, uppmärksammade vi problemen med plasten och miljön på Nyfikengrå i en artikel som vi återpublicerar i dag. En hel del av informationen är högaktuell än i dag. Läs här:

En, två, tre gånger i veckan går man runt i den stora livsmedelsbutiken och fyller sina plastpåsar med frukt och grönt. På ICA Maxi eller Coop känns havet långt borta. Vi shoppar det vi vill, bär hem våra livsmedel, och tänker kanske inte så mycket längre än att så småningom göra oss av med plasten på ett så miljövänligt sätt som möjligt.

Men vi borde höja ribban högst väsentligt. Både här hemma och där borta.

För vem vill bidra till att livet i haven går en långsam död till mötes?

Så är det, om inget ändrar på den saken.

Ett exempel är korallreven på andra sidan jordklotet: Där kvävs korallerna till döds av alla pyttesmå plastbitar som vattnet numera är fullt av.

Foto: hu.wikipedia.org

Foto: hu.wikipedia.org

Koraller kan inte se skillnad på sin vanliga mat och de mikrosmå plastbitar som skvalpar runt i havet. De äter plastfragmenten som vore det riktig föda, sedan kan de inte göra sig av med den. Har forskarna nu upptäckt.

Man har studerat korallrev vid Stora barriärrevet och undersökt hur den främmande ”födan” tar kål på korallerna, om än i en långsam process.

Tidningen The Guardian berättade om de nya rönen i en artikel för några veckor sedan.

Stora Barriärrevet. Foto: sv.wikipedia.org

Stora Barriärrevet. Foto: sv.wikipedia.org

Studien har genomförts av forskare vid ARC centre of excellence for coral reef studies vid James Cook-universitetet. Mikroplasten, det vill säga plastbitar som är mindre än fem millimeter stora och ungefär av samma storlek som korallernas egen föda påträffades djupt in i korallrevens hålutrymmen.

– Det är ett världsomfattande problem, säger en av forskarna, dr Mia Hoogenboom. Nu måste stränder rensas och mängden plast från haven fås ner, säger hon i en kommentar.

Foto: Björn Larsson Ask

Foto: Björn Larsson Ask

Enligt en annan forskarrapport som publicerades i slutet av förra året flyter nästan 269 000 ton mikrosmå plastbitar runt i världshaven. En mängd så stor att den nästan är omöjlig att föreställa sig.

Den regionalt ansvarige miljöministern i Australien, Greg Hunt, försöker nu uppmuntra alla nationer att fasa ut icke nedbrytbara plastpåsar.

– Problemet med plastpåsarna är att de är så många, de rör sig så lätt i vinden och så försvinner de iväg. De landar i en fisks gap, de påverkar våra våtområden, de blåser runt och fåglar försöker äta av dem.

Tillbaka till vardagshandlingen i butiken. Vad kan vi göra? Vad kan de stora livsmedelskedjorna göra?

Nyfiken Grå har skickat några frågor till de stora livsmedelskedjorna, och fått svar.

Fortsättning följer.

Läs mer här.

Foto: Björn Larsson Ask

Foto: Björn Larsson Ask