Samhälle

Kritik mot höjd garantipension – ska det inte löna sig att arbeta?

Ill: spfseniorerna.se.

– Vi kommer att satsa 2,1 miljarder årligen för att öka tryggheten för de sämst ställda pensionärerna. Det kommer innebära mer pengar i plånboken för 800 000 pensionärer.

Så sa Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister, när hon i går presenterade regeringens och Pensionsgruppens förslag att höja både bostadstillägget och garantipensionen från år 2020.

– Vi vill ge alla garantipensionärer 200 kronor mer i månaden och kraftigt höja taket i bostadstillägget för pensionärer.

Det här betyder att bostadstillägg höjs från 5 560 kronor till 6 540 kronor per månad. Utöver detta införs ett fribelopp för arbetsinkomster i äldreförsörjningsstödet på 24 000 kronor årligen

Nu kommer kritiska kommentarer från olika håll. Håkan Svärdman som är samhällspolitisk chef på fackförbundet FTF, försäkringsbranschens fackförbund, skriver i en tweet:

– Räkneexemplen visar att skillnaden mellan har eller inte har arbetat i 40 år minskar från 1 772 till 640 kr/mån. Livsinkomstprincipen urholkas.

För ett par veckor sedan gick Håkan Svärdman ut med en hälsning till den nya regeringen:

– Reformtempot för det allmänna pensionssystemet måste växlas upp. Pensionsgruppens förslag om höjd pensionsålder är inte tillräckligt. För att nå målsättningen om en allmän pension runt 60 – 65 procent av slutlönen behöver även pensionsavgifterna höjas.

Hos SPF Seniorerna är man inte heller nöjd:

– Vi är inte emot förbättringar för dem som har det tufft ekonomiskt. Men man missar att ta ett helhetsgrepp för dem som har det tufft på äldre dagar oavsett om man har jobbat eller inte, säger Anna Eriksson, presschef hos SPF Seniorerna i en kommentar i Expressen.

I praktiken blir det ingen skillnad mellan en som inte arbetat och en genomsnittspensionär som arbetat i hela sitt liv.

– Den som har varit arbetslös eller hemmafru hela livet kommer att få en disponibel inkomst på 14 000 kronor efter reformen. Det vi var kritiska till tidigare är att en snittpensionär i dag som jobbat 40 till 42 år har en disponibel inkomst 13 500 – 14 000. Den kritiken kvarstår.

– Man kan inte bara titta på grundskyddet utan att också se över hela systemet. Om man har ett system där man säger att varje krona ska räknas då måste det löna sig att arbeta. Det gör det fortfarande inte, säger Anna Eriksson.

2 Kommentarer

  1. Agneta V.

    Jag tackar Anna Eriksson för hennes uttalande att det måste löna sig att arbeta och Kinne Lindgren för artikeln samt framför en gång i detta forum att det måste löna sig att både arbeta och utbilda sig. Det är i det närmaste en katastrof för ett högt civiliserat välfärdsland som Sverige att den som har arbetat 40 år efter en 3-5-årig högskoleutbildning har samma eller sämre pension är den som aldrig någonsin har arbetat i Sverige.
    Hoppas SPF driver denna fråga med kraft. Just nu måste det vara deras viktigaste fråga.
    Signalen till ungdomar är att det inte lönar sig att varken arbeta eller utbilda sig.
    Ruskigt likt gamla Sovjetunionen där läkare o jurister hade sämre löner än industriarbetare. De enda som hade bra löner var militärer.
    Om alla ska ha samma lön o pension så borde högskoleutbildning betalas med lön och vara pensionsgrundande.
    Hur agerar oppositionen i Riksdagen??? Agneta V

  2. Inga-Lisa Sangregorio

    Det märkliga är att en färsk utredning som Annika Strandhäll borde ha läst (Grundskyddsutredningen, Ds. 2018:8), visar att ”en person kan få garantipension även om den har andra (höga) inkomster i jämförelse med befolkningen i stort”. Den enda inkomst som räknas av mot garantipensionen är allmän inkomstgrundad pension, dvs pension som grundar sig på tidigare förvärvsarbete. I pensionsgruppens Sverige ska det tydligen löna sig att inte ha arbetat. Inga-Lisa Sangregorio

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren