Folk, Skrivit

Lagstiftarna maktlösa mot åldersdiskriminering

Fredrik Snellman

Fredrik Snellman – har själv utsatts för åldersdiskriminering…

Är diskriminering mot äldre på väg att minska? En forskningsstudie vid Umeå universitet kan tolkas på det sättet. Men forskarna är inte helt säkra på sina resultat. Vi skickade iväg några frågor för att förstå mer. Och fick svar av en av forskarna bakom studien, Fredrik Snellman:

1. Vad är det som pekar på att inställningen till äldre ändrats i mer positiv riktning?
Faktum är att det egentligen inte finns något som med säkerhet visar att inställningen gentemot äldre förändrats i en positivare riktning på ett generellt plan i alla fall. Även om vårt datamaterial föreslår att så skulle vara fallet, så kan inte vi med säkerhet avgöra.

Det finns flera olika tolkningsalternativ som starkt talar mot att det handlar om en förändring till det mer positiva. Däribland kan nämnas individualiseringen av samhället, dvs att individer i allt mindre utsträckning väljer att rapportera utsatthet för åldersdiskriminering eller upplevda negativa attityder gentemot äldre därför att man inte ser sig själv som en del av det strukturella samhällsproblemet.

Vi ser t.ex ingen positiv förändring i negativa attityder bland svararna i Finland, och i vår artikel har vi resonerat kring det här med om folk där gör ett mer kollektivt ställningstagande, trots att man själv inte nödvändigtvis blivit utsatt för dessa negativa attityder. Det skulle med andra ord kunna handla om en solidaritetshandling, att man tar ställning – eller inte tar ställning – för gruppen äldre individer.
2. Hur har ni gått tillväga?
Vi har använt oss av ett datamaterial från det så kallade GERDA-projektet (Gerontologisk Regional Databas) där vi vid två tillfällen (2005 och 2010) ställt identiska frågor om

a) huruvida svararna har upplevt sig diskriminerade pga av sin ålder under det senaste året och

b) huruvida man upplever att det finns positiva, neutrala eller negativa attityder gentemot äldre inom olika samhällsområden (tv, dagstidningar, reklamen, arbetsmarknaden, hälso/sjukvården, politiken, kulturella sammanhang, affärer/banker).

På det här datamaterialet har vi använt förhållandevis enkla statistiska analysmetoder och framför allt har vi rotat mycket i vetenskapliga teorier som har hjälp oss att tolka och förstå vad vi hittat för något.
Styrkan i GERDA-materialet är att det baseras på en totalundersökning och har relativt sett bra svarsfrekvens (kring 70 procent).
3. Vad behövs för att ni ska kunna få ett ännu säkrare underlag?
Här handlar det om att forskningen behöver utveckla mer tillförlitliga sätt att mäta de här fenomenen, vilket är svårt. De behöver med nödvändighet utgå från människors egna erfarenheter av vad problematiken handlar om. Det absolut viktigaste är att vi i allt högre grad börja prata om de här sakerna och medvetandegör oss själva om problematiken. Vad är åldersdiskriminering egentligen och hur allvarlig måste den vara för att tas på allvar?
4. Varför är frågan om åldersdiskriminering så viktig?
Därför att det sker på så många och omärkbara sätt i samhället. Den finns hela tiden mitt framför näsan på oss alla, men vi noterar den oftast inte därför att den är så vanligt förekommande. Det som är vanligt sticker inte ut.
5. Var i samhället förekommer den mest?
Det är en knepig fråga som är väldigt svår att besvara (delvis pga av det jag svarat i din fråga 1) och jag tror egentligen inte att den går att besvara.
Väljer man att tro på våra siffror så är det ju definitivt i relation till arbetsmarknaden. Men ärligt talat så tror jag att det är på grund av att det är det området vi hör mest om i medierna, men det har jag inga vetenskapliga belägg för. Våra siffror visar att det är minst problematiskt inom områden som affärer/banker och i kulturella sammanhang, det vill säga i det mer vardagsnära livet, men jag undrar ju om det faktiskt är så. Jag tror att det förekommer väldigt ofta i vardagslivet, men det framträder inte på grund av att det inte upplevs som så allvarligt, inte som något lagstiftning skulle kunna råda bot på.
6. Hur ska attityder ändras?
Vi behöver alla börja prata om problematiken och kanske framför allt rannsaka oss själva. Vi behöver gräva lite där vi står och börja våga ifrågasätta våra förgivettaganden. Medvetandehöjande aktiviteter av olika slag och på bred front. Vi behöver alla lära oss mer om problematiken och att det berör människor i alla åldrar på olika sätt.
7. Hur ska ni gå vidare?
Tillsammans med en av medförfattarna, Mikael Nygård, har vi också skrivit en annan artikel som har accepterats vid annan tidskrift där vi analyserat delar av riksdagsdebatten I Finland och Sverige som ledde fram till diskrimineringslagtiftning i respektive land. Den är också lärorik och intressant. Även om vi inte direkt skriver om det så kan jag på ett sätt tycka att den ger inblick i hur maktlösa lagstiftarna egentligen också är vad gäller den här genomgripande samhällsproblematiken.

För tillfället har jag också skickat in en artikel där jag diskuterar definitioner av begreppet ålderism. Den tycker jag själv är väldigt intressant. Där berör jag bl.a det här med varför vi behöver betrakta ålderism (läs vardaglig åldersdiskriminering) som ett problem för individer i alla åldrar inte bara som ett problem för befolkningsgruppen äldre.
Jag går även vidare genom att så ofta jag kan och tillfrågas delta i sådant jag just nu gör, dvs att sprida kunskap till det omgivande samhället. Ofta har jag pratat för pensionärsföreningar, men jag får inga förfrågningar från t.ex skolor och förskolor. Det tåls att tänkas på grundligt.
8. Hur gammal är du själv?
Jag är i detta nu 38 år gammal och blir ännu gamlare den 1 juni i år. Väljer det enkla svaret även om det vore möjligt att gå in i en diskussion här om vad du avser med begreppet ”gammal” (det har jag också beskrivit som en av den vardagliga ålderismens signifikanter till exempel).
9. Har du utsatts för åldersdiskriminering?
Ja det har jag, på många olika sätt. Min fru tycker t.ex inte att jag ska ha kalsonger som sticker upp och syns ovanför byxkanten längre, även om jag själv gärna skulle vilja ha det.

Har även själv utövat den på många olika sätt.

Exempel 1: Anledningen till att jag började intressera mig för det här området är att jag enligt min egen bedömning diskriminerade min egen farmor i en för henne livsavgörande vårdsituation.

Exempel 2: Under hela lågstadietiden (I Österbotten där jag kommer ifrån) bad jag delen av bönen ”Fader vår” där man ber ”fräls oss ifrån ondo” som ”fräls oss ifrån ungdom”. Jag fann det helt rimligt under sex års tid.

Läs mer om studien som heter Föreställningar och tendenser av åldersdiskriminering och attityder gentemot äldre människor i utvalda regioner i Finland och Sverige.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren