Folk, Skrivit

Lång väntetid och hög dödlighet för 65-plussare som får en skallskada

Foto: Ingrid Lindgren

Foto: Ingrid Lindgren

Det ska fan vara gammal, ramla och skada huvudet. Då får man sannolikt vänta betydligt längre på vård än en yngre person som råkat ut för samma sak.

Väntetiden från det att man kommer till sjukhuset tills man blivit undersökt med datortomografi är i snitt två timmar och 16 minuter, medan den som är yngre kan räkna med att få sin undersökning gjord på en timme och 40 minuter.

Förutom den betydligt längre väntetiden är det större risk att man dör till följd av skallskadan. Enligt en färsk studie signifikant högre, 18 respektive fem procent.

De här högst påtagliga skillnaderna mellan gamla och unga har ett gäng läkare och forskare kommit fram till sedan de studerat väntetider och dödsfall för äldre med skallskador.

Rapporten beskriver handläggningen av 162 patienter i Västerbottens län 2011-2012, enligt en artikel i Läkartidningen. ”Patienterna utgjordes till största delen av äldre män som fallit i samma eller olika plan. Det huvudsakliga fyndet var att äldre patienter hade högre mortalitet och fick vänta längre på bilddiagnostik än yngre patienter.”

Forskarna konstaterar att antalet skallskador bland äldre har dubblerats under de två senaste decennierna.

Var tredje svensk över 65 år faller åtminstone en gång per år. Och ca tio procent av dessa fall resulterar i en skallskada.

Även om skallskador hos äldre oftast är lindriga drabbas dessa patienter oftare än yngre av blödningar i hjärnan.
Dessutom löper de äldre patienterna som behandlas med warfarin sex gånger så stor risk att avlida som patienter utan denna behandling.

De äldre patienterna behöver dessutom vårdas under en längre tid. Vårdtiden oavsett skallskada ökar med stigande ålder.

Så här skriver forskarna om resultaten:

”Våra fynd är överraskande konsekventa genom hela vårdkedjan inkluderande medvetandebedömning och triagering. Det kan finnas flera förklaringar till våra fynd. Dels kan äldre patienter vara påverkade av läkemedel i högre utsträckning än yngre, dels kan även högre samsjuklighet möjligen bidra till att förmågan att berätta vad som har hänt och hur man mår minskar. Detta kan i sin tur påverka både transport och handläggning.”

Och så en slutkläm:

”Våra fynd indikerar att rutiner kring omhändertagandet av äldre patienter med skallskador kan förbättras.”

Åldersdiskrimering – eller vaddådå?

Fotnot:

Studien har gjorts av Martin J Holzmann, docent, överläkare, akutkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge; institutionen för medicin, Solna, Karolinska institutet, Stockholm
Per O Bylund, med dr, leg sjuksköterska, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, akutsjukvården
Lisa Degerfält, läkarstudent; de båda sistnämnda Umeå universitet
Axel C Carlsson, med dr 
Per Wändell, professor, allmänläkare; de båda sistnämnda sektionen för allmänmedicin, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet; Akademiskt primärvårdscentrum, Stockholms läns landsting, Huddinge, Stockholm 
Toralph Ruge, med dr, överläkare, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, akutsjukvården, Umeå universitet

Läs mer här.

 

Kommentarer är stängda

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren