Ätit & druckit, Skrivit, Tipsat

Laxen innehåller mycket mer än bara nyttigheter…

Foto: sxc.hu

Foto: sxc.hu

Vi bjöd våra franska vänner på en laxsoppa – inget tu tal om att den inte var god – men rätt snart kom kommentaren: – Är det norsk lax? I så fall innehåller den miljögifter…

Vad ska man tro som svensk, granne med laxodlingens värstingland Norge? Som knappt hört talas om att man inte kan äta lax så ofta man vill. Förutom östersjölaxen såklart. Den innehåller dioxin över gränsvärdet – alltså bör man vara mer försiktig med den.

Är här en hund begraven? Har våra franska vänner fått frågan om bakfoten??

Nja, särskilt lätt är det inte att få fram fakta. Första försöket går till Livsmedelsverket:

–         Fisk och skaldjur är rika på vitaminer, mineraler och omega 3-fett. Därför är det bra att äta fisk och skaldjur ofta, gärna 2-3 gånger i veckan. Det skriver myndigheten på sin hemsida, och fortsätter: – Den lax som säljs i affär är oftast odlad eller fångad i Atlanten eller Stilla havet. Den fisken kan du därför äta ofta.

Det här låter ju tryggt och bra.

Men letar man vidare går det att hitta information som ger en annan, något mindre positiv bild av fisken.

Till exempel att ett nytt EU-direktiv som nu ska tillämpas i Norge går ut på att gränsvärdet tillåts öka tio gånger för ett växtgift som heter Endosulfan och används i laxfoder. Det är norrmännen själva som bearbetat EU för att få till stånd det höjda gränsvärdet. Allt enligt Ingunn Ormstad vid norska livsmedelsverket Mattilsynet på sajten newsvoice.se i november 2013.

Endosulfan är ett växtbekämpningsmedel som är förbjudet i hela EU (i Norge  förbjudet sedan 1996). Det är starkt giftigt för fisk och har både cancerframkallande och reproduktionshämmande effekter. Gränsvärdet för Endosulfan i laxfoder är nu ändrat från 0,005 mg/kilo till 0,05 mg/kilo.

Tidigare studier har visat att Endosulfan är mycket giftigt för laxen, därför har produkten tidigare varit förbjuden i laxfoder. Senare studier har visat att fisken tål växtgiftet bättre när den får det genom fodret än i vattnet.

Det är övergången till mer vegetabiliskt foder som är anledningen till att gränsvärdet nu ändras, enligt Ingunn Ormstad. Fodret importeras framför allt från Sydamerika, där det fortfarande är tillåtet att använda Endosulfan.

En forskare inriktad på matgifter, Jerome Ruzzin, säger i samma artikel ”att nivån på miljögifter i odlad lax är så hög i förhållande till vad den är i andra matvaror att vi nu måste reagera”. Han anser att speciellt gravida kvinnor och småbarn bör äta så lite odlad lax som möjligt. ”Men även andra bör vara restriktiva.”

Sedan är det frågan om omega-3, det där fettet som gör det extra nyttigt att äta lax.

– Fettsyresammansättningen i laxen har förändrats och andelen omega-3 har halverats. I stället har de dåliga fetterna ökat i laxen, skriver Malin Duvstedt på sajten kurera.se i en artikel med rubriken Lax – pest eller kolera. – De fetter som skapar inflammation i våra kroppar. Förklaringen är att om laxen inte får den naturliga kosten som de är ämnade att äta, så innehåller de inte heller den nyttiga fettsyran omega-3.

Det är inga små mängder lax vi sätter i oss. Mer än 95 procent av den lax vi äter i Sverige är norsk odlad lax. År 2007 producerades 830 000 ton odlad fisk i Norge och till den användes 2,5 miljoner ton vildfångad fisk som bland annat trålas i Peru. Fiskarna bearbetas sedan till fiskolja och fiskmjöl.

I fodret tillsätts även syntetiska färgämnen för att laxen ska bli röd, samt diverse kemikalier och antibiotika.

För några år sedan släppte Naturskyddsföreningen en rapport som visade att odlad lax från Norge innehöll bromerade flamskyddsmedel.

På kurera.se får Naturskyddsföreningen svara på frågan om hur man gör ett bra laxval:

–         Ur ett uthållighetsperspektiv finns kravmärkt odlad lax samt MSC-märkt vild lax.  Men dessa är inte mindre miljögiftsbelastade än andra.

En fördel med ekologisk lax är att kassarna som fisken odlas i inte får impregneras med kemikalier. En annan att man använder läppfiskar för att bekämpa laxlössen i stället för kemiska bekämpningsmedel.

Knepig fråga det här. Vi får ge våra fransmän en eloge för att de hänger med i giftsvängarna kring den norska laxen. Sedan är det en annan sak att man nog kan fortsätta att äta och njuta av laxen i måttliga mängder, till exempel i en smarrig soppa. Det tänker i alla fall Nyfikengrå göra…

2 Kommentarer

  1. Christopher Blomquist

    Hej Ingrid
    Tack för att du tar upp det här, fransmännen har bättre koll än vi då det bara för ett par månaders sen gick ett franskt program på dansk tv om det här, grundproblemet med odlad lax är den pellets de äter som har gifter i sig som gör att fettet inte skall härskna, problemet är att fettet binder dioxiner och med tanke på att den odlade laxen har så fina vita ränder så visar det sig att odlad lax har en fetthalt uppåt 30 procent i förhållande tilllvild lax som normalt har en fetthalt på runt 4 procent, så man kan lätt förstå att odlad lax inte skall ätas alls, giftet de har i pellets får de lov att använda då EU gav dispens för import av tillsatsen till pellets 2013

    Hls
    Christopher

  2. Tack för din kommentar Christopher, intressant att få ännu mer klarhet i frågan! /ingrid

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren