För att citera några rader ur plattans första spår: det är underbart att vara här, det är verkligen a thrill – och visst är vi en underbar publik.

Kurt Mälarstedt.

På scenen står bandet Pepperland, som sedan många år specialiserat sig på att spela Beatles-låtar. Det gör de också denna afton på Göteborgs Stadsteaters stora scen. De framför The Beatles kanske mest hyllade album, Sgt Pepper´s Lonely Hearts Club Band (1967), i dess helhet, nummer för nummer.

Och som extranummer två låtar som skrevs och spelades in för albumet men som i stället gavs ut på en EP före albumet, Strawberry Fields forever och Penny Lane.

Om vi inte var unga till hjärtat när vi satte oss i bänkarna blir vi det snart.

De flesta av oss som är här var med redan när det begav sig. Om vi inte var unga till hjärtat när vi satte oss i bänkarna blir vi det snart, ja redan när bandet drar igång skivans första låt.

Och tänk, vi får var med, vi får jubla och applådera och allt spelas in och vi låter nästan som publiken på skivans första spår – och det blir en del av Pepperlands lysande show. Lycka.

Skådespelaren och komikern Adde Malmberg är vår värd. Han leder oss varsamt och lyhört genom skivans alla mysterier allt eftersom de framförs. Han är yngre än många av oss, född 1955. Han var tolv när skivan kom och han kunde köpa den i en skivaffär i Malmö, inte bara före de flesta andra utan också till ett billigare pris, 19 kronor i stället för 29. Tänka sig.

Kommer vi ihåg vad som hände 1967? Självklart att Sverige fick högertrafik och möjligen att ett krig pågick i Biafra, att Jag är nyfiken gul och Bonnie and Clyde var några av årets filmer, att årets adventskalender (som det hette då) var Teskedsgumman och att en läkare i Sydafrika genomförde världens första hjärttransplantation. Det minns vi. Men vad hette läkaren? Barnard, Christiaan Barnard – det minns vi också, men inte att Hylands hörna gjorde ett uppehåll just 1967.

Men vem är den man som tittar fram bakom Marlene Dietrich?

Och så får vi frågor på de människor som fylkas i gruppbilden på albumets omslag, som uppförstorat pryder scenens fond. Visst känner vi igen Marilyn Monroe, Marlon Brando, Edgar Allan Poe, Bob Dylan, Karl Marx och många andra.

Men vem är den man som tittar fram bakom Marlene Dietrich? Adde Malmberg meddelar att det är den engelske fotbollsspelaren Albert Stubbins, framgångsrik centerforward i Liverpool FC 1946-53. Det visste ingen denna afton, men vid en tidigare föreställning hade en dam i publiken stolt meddelat att denne man faktiskt var hennes farbror. Stundom är världen liten.

Detta album är som bekant ett så kallat konceptalbum. 1966 tyckte sig The Beatles ha nått vägs ände och ville inte turnera mera; publikens entusiasm i form av tjut och annat hade till slut helt överröstat deras musik.

Musiken på Sgt Pepper´s Lonely Hearts Club Band ansågs vara så komplicerad att den helt enkelt inte kunde framföras live med dåtida musikteknik. Men nu går det bra.

Och Pepperland har redan tidigare spelat Beatles-låtar så bra att Beatles-producenten George Martin utnämnt bandet till världens bästa coverband vad gäller The Beatles musik.

Bandet är noga med att påpeka att det handlar mera om att tolka än att imitera The Beatles, men de är samtidigt ytterst noga med detaljerna; i extranumret Penny Lane upprepar bandets basist Per Wockatz på ett känsligt ställe den felspelning som Paul McCartney dessvärre gjorde sig skyldig till på originalinspelningen. Stort jubel.

Föreställningen hade urpremiär På Göteborgs stadsteater för ett år sedan, precis femtio år efter det att plattan kom ut.

I september i år hade föreställningen nypremiär. Den ges ytterligare fyra gånger i oktober. Till varje föreställning inbjuds en känd person i 64-årsåldern att gästa scenen för att berätta om sitt förhållande, om något, till The Beatles, naturligtvis som en blinkning till en av albumets mest kända låtar, When I´m sixtyfour.

En föreställning värd en omväg.

Tidigare har bland andra Ebba Witt-Brattström, Anne-Lie Rydé och Suzanne Osten framträtt med sina minnen av The Beatles och plattan. Den 12 oktober kommer skådespelerskan Ulla Skoog, den 13 oktober konstnären Ernst Billgren, den 19 oktober arkitekten Gert Wingårdh och den 20 oktober sångerskan Lena Junoff.

Nostalgi. Inte ett öga torrt. En föreställning värd en omväg. Och visst borde den kunna gå på turné i hela Sverige.