Krönika, Kultur, Vetande

Millesgården – Andlighet i konsten

Hilma af Klint, Serie VIII, Utgångsbild, 1920. ©Stiftelsen Hilma af Klints Verk.

Tre kvinnliga konstnärer står i fokus på Millesgården i höst: Hilma af Klint, Tyra Kleen och Lucie Lagerbielke. De var inspirerade av andliga rörelser som spiritism, teosofi och antroposofi. Men deras måleri är helt olika varandra.

Måleri och andlighet

Utställningen Måleri och andlighet kräver koncentration av besökaren. På en kompakt yta – bara två salar – ställs ca 20 verk ut av varje konstnär.
Alla tre har sitt eget sätt att uttrycka sig och deras bilder är mättade av symbolik. För den som saknar förkunskaper om konstnärerna finns det tack och lov bra information på anslag intill verken.

Runt sekelskiftet 1900 fanns ett stort intresse för andligt sökande och många konstnärer och intellektuella sökte sig till alternativa rörelser utanför kyrkan. Hilma af Klint, Tyra Kleen och Lucie Lagerbielke tillhörde dem. Genom seanser, meditation och hypnos kom de i kontakt med andra världar och trängde djupare in i sina egna känsloliv.

Konstnärer från priviligierade miljöer

Alla tre verkade som konstnärer i början av förra seklet och kom från priviligierade miljöer. Hilma af Klint och Tyra Kleen var adliga, Lucie Lagerbielke gifte sig adligt och kom dessutom från en av landets rikaste familjer. Att de dessutom valde att prioritera sitt konstnärskap framför familj och barn var ovanligt vid den här tiden. Men deras sätt att arbeta skiljer sig väsentligt både i innehåll och teknik.

Hilma af Klint, Hamngatan, 1885.©Stiftelsen Hilma af Klints verk.

Hilma af Klint (1862-1944) är den mest kända av dem. Hon utbildade sig till konstnär på Tekniska skolan och på Konstakademien. Hon blev tidigt intresserad av andliga frågor och var medlem i Edelweissförbundet och senare Teosofiska samfundet. Troligen var hon även medlem i ett Rosenkreutz-sällskap och på äldre dagar blev hon medlem i det Antroposofiska sällskapet.

Under en seans i början av 1900-talet i fick hon i uppdrag av en annan dimension att skapa konstverk. Hon målade helt abstrakt och i en stil som kan kallas konkretistisk.
Målningarna till Templet utfördes 1906-1915 och består av 192 verk.
Ett urval visas på Millesgården, de är fulla av symbolik och det krävs en del påläsning för att hänga med .

Hilma af Klint, Grupp IV, De tio stora målningarna,
Nr. 4 Ynglingaåldern, 1907 ©Stiftelsen Hilma af Klints Verk.

Hilma af Klint var inte bara en produktiv konstnär utan skrev också flitigt. Hon bestämde att en del av hennes verk fick visas först 20 år efter hennes död.
1986 visades ett urval av Målningarna till Templet i Los Angeles och häromåret slog utställningen av hennes verk publikrekord på Guggenheimmuseet i New York.
Hon betraktas som pionjär inom den abstrakta konsten.

Tyra Kleen i ateljén, 1904. Foto: Lindblad studio.

Tyra Kleen (1874-1951) var konstnär, författare och illustratör. Till skillnad från Hilma af Klint gick hon inte på konstskola i Sverige utan i Tyskland. Senare flyttade hon till Paris och kom i kontakt med symbolismen genom ordenssällskapet Rose+Croix.

Efter två år i Paris flyttade hon till Rom och blev medlem i en teosofisk förening där. När hon återvände till Sverige efter tio år i Rom flyttade hon in i en nybyggd villa på Lidingö som hon själv ritat. Men hon betraktade sig som vagabond och reste mycket till länder med ett andligt förhållningssätt.

Tyra Kleen, Man med dubbla regnbågar, årtal okänt. ©Riddarhuset

Tyra Kleen har en surrealistisk stil och bilderna är starka och lite skrämmande. Motiven är ofta hämtade i sagor och myter. För henne var formen och linjerna viktigare än färgen.

Tyra Kleen,La Femme,1896,©Riddarhuset.

Tyra Kleen bestämde att hennes konst inte fick visas förrän 50 år efter hennes död, därför är det först under 2000-talet som hennes verk har uppmärksammats.

Lucie Lagerbielke, 1916.

Lucie Lagerbielke (1865-1931) var konstnär och författare till teosofiska böcker. Hon var dotter till den s.k. brännvinskungen L O Smith, gifte sig med adelsmannen Henrik Lagerbielke och fick två döttrar.
Det var först efter makens död 1906 som hon blommade ut i sitt måleri och författarskap. Hon var starkt påverkad av esoteriskt tänkande och systern Mary Karadja som var en välkänd som spiritist och medium.

Lucie Lagerbielke, Strid och Frid, 1916, olja på duk. ©Per Ekström Museet

Lucie Lagerbielke var kritisk mot kyrkan och dess uttolkning av bibeln. Hon agiterade mot adeln, skolan och var krigsmotståndare. Hon skrev böcker under olika pseudonymer, en av dessa Vitus, använde hon också som signatur på sina tavlor.
Hon stod enligt egen utsago i andlig kontakt med Edgar Allan Poe som dikterade romanen En sällsam upplefvelse för henne. För henne var det viktigt att gå in i sitt inre för att hitta motiven – inte teckna av det man ser.

Lucie Lagerbielke, Komposition no 6, 1916. ©Per Ekström Museet

Lucie Lagerbielke efterlämnade en stor samling teckningar, akvareller och oljemålningar samt en del broderier. Målningarna är ofta färgstarka, teckningarna mer finstämda. Hennes verk visades postumt 1932 i utställningen Nio unga på Liljevalchs.

Tre kvinnor och tre vitt skilda konstnärskap att lära känna.
Tyvärr finns ingen upptryckt katalog men besök gärna www.millesgarden.se för att läsa mer.

Utställningen pågår till den 9 februari 2020.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren