Krönika, Samhälle

Monika Olin Wikman: -Att ändra på sjukvården är ingen kvick fix

Varför skulle det gå att förändra sjukvårdens struktur denna gång?

Den frågan ställer sig utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård som nyligen kom med ett delbetänkande (SOU 2017:53 ).

Det är helt nödvändigt att sjukvårdsstrukturen ändras om vårt land ska kunna ha en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård. En förskjutning måste ske från den dagens sjukhustunga system till första linjens hälso-och sjukvård. Men det är ingen kvick fix. Utredningen utgår från den träffsäkra analys av sjukvårdens tillstånd som gjordes i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) med Göran Stiernstedt som utredare.

Oklar rollfördelning

Det är inte små problem som ska tacklas. Dagens styrning präglas av oklar rollfördelning och bristande samordning.

Primärvården klarar inte uppdraget, den är underdimensionerad i förhållande till förväntningar och potential.

Kompetensförsörjningen brister, arbetssätt utgår från en standardiserad logik kopplat till diagnos och inte till patientens behov.

Det är svårt att skapa arbetsmiljöer som främjar kvalitet, effektivitet och kontinuerlig utveckling. Den administrativa bördan är ett problem.

Jämfört med andra länder visar vi sämre resultat vad gäller patientens delaktighet och möjlighet att få information.

Vi ligger dåligt till vad gäller koordinering av insatser mellan vårdgivare. För personer med kronisk sjukdom har Sverige genomgående svaga resultat jämfört med andra länder. Allt detta känner vi medborgare ju till det är ett stående samtalsämne på stan.

Många försök sedan 1940-talet

Utredningen redovisar de många försök som gjorts sedan 1940-talet att stärka primärvården. Tydliga intentioner har funnits men ändå står vi där vi står. Varför skulle det gå nu då?

Flera framgångsfaktorer förs fram av utredningen . En är statens och huvudmännens vilja att säkerställa en samordnad utveckling. Lovande är att det redan tagits initiativ som kan leda till en mer sammanhållen struktur för kompetensförsörjning.

Den digitala utvecklingen driver på för att öppna upp sjukhusens väggar. Redan idag finns mellanformer där man bättre tar hänsyn till patientens individuella behov. En annan faktor är förstås insikten om resursernas begränsningar. Vidare tror man på en medborgardriven förändringskraft!

Ett gigantiskt förändringsarbete

Utredningen understryker att det krävs ett förankringsarbete i små steg som gör att de många involverade aktörerna kan känna trygghet i förändringen. Som jag förstår det är det fråga om ett närmast gigantiskt förändringsarbete .

Det kommer att handla om nya roller, nya arbetsformer, nya tekniska lösningar samt resurs-och kompetensöverföring mellan sjukhusvård och primärvård. Det kommer att handla om nya attityder.

Enligt utredningen behövs det nu en målbild och för att uppnå den behövs en färdplan. Tidsspannet sträcker sig till år 2027 med successivt genomförande.

Prioriterat är att utforma ett nationellt uppdrag för primärvården (Primärvård NU) Ett förslag redan nu en förstärkt behovsstyrd vårdgaranti med medicinsk bedömning där patienten även ska kunna träffa annan legitimerad vårdpersonal än läkare.

Så, låt oss nu hoppas på processen. Som medborgare har vi allt att vinna på att bilda opinion, vi kan driva på både lokalt och nationellt. Hur länge ska vi till exempel acceptera den oacceptabla bollningen av kroniskt sjuka mellan sjukhus och hem ?

En strukturförändring inom sjukvården är helt nödvändig. Det måste helt enkelt vara så att det går vägen denna gång.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren