Folk, Tyckt

Nestorn i stadsbyggnad: -Stockholm en lekfull och mänsklig stad

Aleksander Wolodarski. Foto: Gunnar Magnusson.

Aleksander Wolodarski. Foto: Gunnar Magnusson.

–         Om man kommer utifrån och österifrån som jag har gjort har man en resa bakom sig som är krävande. I min trespråkiga kultur är vi spontana, varma. Vi är öppna och vi är slagfärdiga på samma gång. Den kombinationen går inte hem här. Med nära vänner ja, men inte i det offentliga sammanhanget.

Så beskriver nestorn inom Stockholms stadsbyggnad, arkitekten Aleksander Wolodarski sin bakgrund. Han är född i Sovjetunionen under kriget, uppvuxen i Warszawa och utbildad till arkitekt i tre olika städer, Moskva, Warszawa och Stockholm.

-Vi hörde om Sergelgatan, vi hörde om Vällingby. Våra lärare krävde att vi kände till hur det såg ut där.

-Intresset var stort i Warszawa. En lärare i stadsbyggnadshistoria berättade om Sverige under stormaktstiden. Stadsplanering var en del av den svenska utrikespolitiken på 1600-talet. Sverige var en stormakt, och försökte behärska Östersjöregionen. Man gjorde det inte bara med svärd utan även med stadsplanering.

Ill: historiskastockholm.se.

Ill: historiskastockholm.se.

-Planeringen av det nya Stockholm var den största byggarbetsplatsen i hela Europa, en slutackord av stormaktstiden.

-Stockholm ligger på öar i sjölandskap, det betyder att topografin är helt annorlunda än i andra europeiska städer där man bygger längs en flod.

Aleksander Wolodarski beskriver hur oregelbunden bebyggelsen är, det finns inga raka linjer någonstans. – Den följer kurvorna och gör att Stockholm nästan är en leksaksstad som aldrig är rak.

I litteraturen beskrivs staden som en så kallad rutnätsstad, men så är det inte, förklarar han. -Staden ligger i mälarlandskapet vilket gör att frontlinjen är väldig lekfull och mänsklig. Våra fronter så starka, man har känsla för det stora vattenrummet, t ex på Skeppsbron.

Sankt Eriksområdet. Foto: wikimedia.org.

Sankt Eriksområdet. Foto: Wikimedia.org.

Aleksander Wolodarski har arbetat som stadsplanerare i Stockholms stadsbyggnadskontor sedan slutet av 60-talet. Bland annat svarade han för utformningen av Sankt Eriksområdet och Starrbäcksängen på Gärdet. Han var även ansvarig arkitekt i utformningen av Hagastaden.

Han gick i pension 2012, men fortsätter att jobba som om ingenting har hänt, berättar han i en videointervju med Gunnar Magnusson.

Starrbäcksängen. Foto: Wikimedia.org.

Starrbäcksängen. Foto: Wikimedia.org.

Bland annat har han jobbat med Albanouniversitetet som börjar byggas i år. Det är ett stort stadsbyggnadsprojekt som drivs av Akademiska hus. – Mitt största barn efter pensioneringen.

– Här på Valhallavägen har jag gjort ett projekt som heter Svea fanfar med bostäder och Musikhögskolan, som börjar bli färdigt. Oerhört viktigt att skapa det nya offentligheten.

Campus Albano är tänkt att bli ett vetenskapligt nav som binder samman Stockholms universitet och KTH med varandra. Förutom 100 000 kvadratmeter lokaler för utbildning och forskning kommer även cirka 1 000 student- och forskarbostäder att byggas av Svenska Bostäder. Foto: Stockholmprojekt.blogspot.se.

Campus Albano är tänkt att bli ett vetenskapligt nav som binder samman Stockholms universitet och KTH med varandra. Förutom 100 000 kvadratmeter lokaler för utbildning och forskning kommer även cirka 1 000 student- och forskarbostäder att byggas. Foto: Stockholmprojekt.blogspot.se.

– Ett projekt som ligger mig mycket varmt om hjärtat där är jag ansvarig för själva byggnaden är ett judiskt kulturcentrum på Nybrogatan.

Titta på hela intervjun på youtube!

Kommentarsfältet är stängt

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren