Programledaren för Melodifestivalen - eller Eurovision Song Contest - Petra Mede. Foto: Magnus Ragnvid/Lilly`s Agency

Programledaren för Melodifestivalen – eller Eurovision Song Contest – Petra Mede. Foto: Magnus Ragnvid/Lilly`s Agency

Jaha, så var ståhejet kring Melodifestivalen över för den här gången. Melodifestivalen förresten, så gammaldags det låter. Eurovision (bara det ordet och med engelskt uttal) ska det vara. Åtminstone om man får tro nyhetsrapporteringen kring eventet – som evenemanget också omtalades som.

Att engelskan tar allt större plats i svenska språket kan väl ingen undgå att märka. Ibland lånar vi rakt av och säger nice, fine eller kanske shit! Det senare har visat sig mycket användbart – i alla åldersgrupper. Det låter nämligen inte alls så fult i en svensks öron som det egentligen är på originalspråket …

Utropsord av det här slaget förekommer mest i talspråk så man behöver i princip inte fundera över hur de ska se ut i skrift. Men andra inlånade ord som blir vanliga också i skriftspråket ska enligt Språkvårdens rekommendationer böjas och stavas enligt svenska regler. Därför skriver vi till exempel mejl, stajla, hajpad och rappare. Och är nöjda och glada över att vårt språk på detta sätt berikats med nya ord för nya företeelser.

Mer problematiska inlån

Andra inlån är mer problematiska. Ofta lånas engelska ord in utan att låntagaren funderar över att ordet i fråga redan finns i svenskan – men i en annan betydelse. Spirituell, till exempel, använder vi ju av tradition om någon som uttrycker sig ”kvickt och elegant”, inte om andlighet, som en och annan skribent numera tycks tro.

Andra ord som under det senaste decenniet successivt fått se sin etablerade svenska betydelse ersatt med en engelsk är karaktär (’själsegenskap, läggning’ blir i stället ’fiktiv person i film eller skönlitteratur’), spendera (’ge ut pengar’ blir till ’tillbringa’) och atlet (’person med stor kroppsstyrka’ blir ’friidrottare’). De här orden och många andra anglicismer tar jag upp i boken Vart är vart på väg? Och andra språkfrågor i tiden (2011).

Landslagschef, inte general manager

Riktigt problematiskt blir det när engelska ord och uttryck används rakt av i den offentliga svenskan i olika sammanhang. Jag hörde Tommy Boustedt korrigera en radioreporter som presenterade honom som ”general manager för ishockeylandslaget”. Boustedt påpekade mycket klokt att han snarare var ”landslagschef i ishockey”!

Om den här typen av onödiga anglifieringar handlar Språkförsvarets under året utkomna bok Såld på engelska. Om språkval i reklam och marknadsföring.

I ett dussintal artiklar analyseras här reklambranschens förkärlek för engelska. Bekräftande och inspirerande läsning för den som, liksom jag, till exempel undrar över varför en historisk film om det danska kungahuset ska heta A Royal Affair i Sverige. Eller som också för den delen länge gick omkring och trodde att Schindler’s list hade med just list att göra …

 

 

Låt fler läsa!