Kultur

Nya filmer – mors dag, svarta pantrar och konstfilosofi

Jennifer Aniston och Kate Hudson är väninnor i Mother’s Day.

Mia Bjelkholm har sett tre av helgens filmer, Mother’s DayThe Black Panthers: Vanguard of the Revolution och Francofonia.

Utmanande sentimental

Mother’s Day

Den 29 maj är det Mors dag i Sverige. Seden att fira mor introducerades i USA 1905 och blev 1914 officiell helgdag.

I Sverige firades Mors dag första gången 1919 men har oftast ansetts mest som en dag när handlarna försöker få oss att konsumera. Dagen har ingen officiell prägel.

Oavsett hur vi tänker fira våra mammor så är filmen Mother’s Day utmanande sentimental och överdrivet löjlig.

Filmstjärnorna, Jennifer Aniston, Kate Hudson och Julia Roberts spelar över i en romantisk komedi som varken är särskilt romantisk eller särskilt rolig. Skämten faller platt till marken.

Dagen utmålas som den viktigaste på hela året när moderskärlek ska bevisas på alla sätt. Detta skapar en hysterisk situation som känns helt orealistisk – åtminstone med svenska mått mätt.

Det handlar om Sandy, Miranda, Jesse och Bradley som på olika håll planerar hur de ska tillbringa dagen: med en ny kärlek, en förlorad kärlek – eller ingen kärlek alls. Oavsett vilket ska detta bli en Mors Dag att minnas. För dem. Vi biobesökare vill helst glömma de bortslösade timmarna.

Regi: Garry Marshall

I rollerna: Jennifer Aniston, Kate Hudson, Julia Roberts, Jason Sudeikis, Timothy Olyphant, Britt Robertson

Premiär 6 maj

Svarta kläder och afrofrisyr var kännetecknande för medlemmarna i Black Panther Party.

Svarta kläder och afrofrisyr var kännetecknande för medlemmarna i Black Panther Party.

Intressant om kort och intensiv kamp

The Black Panthers: Vanguard of the Revolution

The Black Panthers Party hade en sju år lång eller rättare sagt kort historia. Partiet  bildades 1966 i Oakland, Kalifornien av Huey P. Newton och Bobby Seale, som The Black Panther Party for Self-Defense, en helt afroamerikansk organisation, som var beväpnad och talade för revolution.

Detta är Stanley Nelsons dokumentär om partiet, innehållande intervjuer med dem som var med och fortfarande lever. Det är berättelsen om De svarta pantrarnas uppgång och fall, mest utifrån de inblandades syn på de historiska skeendena.

Intressant, men ganska ensidigt och positivt beskrivet trots bråk och oenighet inom partiet.

Arkivmaterial blandas med berättelser från den innersta kretsen och några av de poliser som var med att bekämpa rörelsen.

Pantrarna drog igång över 35 så kallade överlevnadsprogram, som alla drevs av medlemmar i organisationen. De startade flera medicinska kliniker.

Gratis frukost till skolbarn varje dag var en stor satsning och redan ett par år efter starten ökade antalet skolbarn som försågs med gratis frukost varje dag till 10 000 bara i Oakland.

Edgar J Hoover och FBI skapade ett program för att ödelägga partiet genom informatörer, infiltratörer, överfall och mord. En strategi som också lyckades.

Under åren 1971-74 försvann de flesta av Svarta pantrarnas ledare på olika sätt, antingen genom att fly eller fängslas och genom mord eller hot. Ändå lyckades organisationen under perioden rösta fram Lionel Wilson som borgmästare i Oakland, Kalifornien.

Regi: Stanley Nelson

Med medverkan av Kathleen Cleaver, Jamal Joseph

Premiär 6 maj

Svarta kläder och afrofrisyr var kännetecknande för medlemmarna i Black Panther Party.

Svarta kläder och afrofrisyr var kännetecknande för medlemmarna i Black Panther Party.

Meditativt om konstens roll

Francofonia

Historien om Louvren är historien om franska kungar och deras konstsamlingar. Det egentliga museet tillkom 1793 genom rika konstskatter som franska staten samlat under franska revolutionen och som växte under Napoleons krig liksom under franska expeditioner till Orienten och Grekland. Napoleon såg till så att Louvrens storhetstid verkligen tog fart.

I Francofonia är året 1940 och Paris är ockuperat. Två män – Jacques Jaujard, chef på Louvren, och greve Franz Wolff-Metternich, ledaren för den tyska kommissionen för bevarande av konst, är varandras motsatser men samarbetar trots det för att bevara museets skatter. 

Alexander Sokurov berättar en ganska okänd del av historien, om relationen mellan konst, makt och civilisation inifrån en av de värsta konflikter världen skådat. 

Möten mellan Jacques Jaujard och Franz Wolff-Metternich återskapas, men filmen är mer en meditativ betraktelse över konstens roll i våra medvetande än en spelfilm om en spännande relation under en ockupationsmakt.

Regi: Aleksandr Sokurov

I rollerna: Louis-Do de Lencquesaing, Benjamin Utzerath, Vincent Nemeth med flera.

Premiär 6 maj

Kommentarer är stängda

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren