Krönika, Läst

Nya ord för nya företeelser

Digitaliseringen sätter spår i vårt språk. Foto: språkochfolkminnen.se.

Den digitala tekniken sätter spår i 2018 års nyordslista. Av 33 ord har åtminstone 11, så vitt jag kan se, någon slags koppling till den pågående digitaliseringen av vårt samhälle. Nära nog en tredjedel, alltså.

Inte så underligt då, kanske, att ett av orden är techlash. Ett ord som inte bara står för ”reaktion mot stora företags dominans på internet” utan också för en reaktion mot digitaliseringens stora betydelse i vårt vardagsliv.

Ord som bekräftar den digitala teknikens dominans i vårt samhälle är till exempel spårpixel och cyberhygien. Spårpixel är benämningen på ”datorprogram som kartlägger hur användare surfar på nätet” och cyberhygien står för ”rutiner för sund it-säkerhet”.

Och vad sägs om nätläkare och vård som är digifysisk? Alltså vård som ”kombinerar digital närvaro och fysisk närvaro”. Även på hälsans område är vi i dag i teknikens våld.

Många av årets nyord är, som vanligt, inlån. De flesta från engelskan, men ett är japanskt: bokashi, ’metod där matavfall komposteras genom fermentering’.

Ett annat ord som sticker ut är aquafaba, bildat till latinets aqua ’vatten’ och faba ’böna’. Aquafaba är helt enkelt spad från baljväxter som kan användas i stället för äggvita i vegansk matlagning.

Men, som sagt, många av nyorden är engelska. Lånade rakt av, som explainer, ’förklarande film eller bildsekvens som visas på nätet’ eller försvenskade som flossa, ’utföra speciella dansrörelser med armar och höfter’ (av engelskans floss, ’använda tandtråd’).

Och jag sätter en slant på att lånet dm:a är ett av årets nyord som, i motsats till många av de andra, kommer att bli en överlevare. Den som dm:ar skickar direktmeddelanden på Instagram, Facebook eller Twitter. Ordet är en initialförkortning av engelskans direct message.

Ett roligt översättningslån är någonstansare och varsomhelstare (somewheres and anywheres) benämningar på person som har respektive inte har förankring till en viss plats.

Engelskans dominans är tydlig.

Men, här finns naturligtvis också vanliga, helsvenska ordbildningar.

Sammansättningar som flygskam, lårskav och språkplikt. Håll med om det är bra med ett enda ord för ’känsla av att det ur miljösynpunkt är förkastligt att flyga’, ’hudirritation mellan låren’ och ’krav på asylsökande att delta i undervisning i svenska’… Troligtvis är även dessa ord potentiella överlevare.

Fotnot:

För koll på alla nyorden, läs mer här.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren