Folk, Samhälle

Nyfiken på Bror Stefenson, ubåtsamiralen

Bror Stefenson rör sig obehindrat i trafiken. Bilden togs i Slottsbacken för några år sedan.

Jag är välkommen, bara vi inte talar ubåtar. Nyfikenheten på min granne i Gamla stan växte.

Bror Stefenson, amiral och ubåtsexpert, stabschef hos Kungen och ordförande i Hovförsamlingen för att bara nämna några av de uppgifter som engagerat honom i livet. Genom köksfönstret såg jag honom två gånger i veckan gå till seniorträningen på Tekniska Högskolan. Det imponerade. I dag har han två år till 90-årsdagen. Jag ville gärna lära känna honom litet närmare.

Barbro Hultman. Foto: Gunnar Magnusson.

Vi skulle prata om yrkeslivet till havs, karriären som skicklig och respekterad amiral, om livet, kärleken och kanske döden. Då fylls medierna av rapporten från Argentina om den försvunna ubåten ARA San Juan utanför Patagoniens kust. Och vi skulle inte tala ubåtar!

Karriären utstakad

Född 1929 i Skeppsholmens församling av en finlandssvensk  mamma, Astrid, och pappa Jens, sjöofficer, var karriären utstakad från början. Efter studenten och Sjökrigsskolan väntade Militärhögskolan 1964 och sedan gick det ”som tåget”:

Kommendörkapten av andra graden och första graden, kommendör, konteramiral, viceamiral och amiral 1991. Det blev 43 år som aktiv officer.

-Ubåtstiden var den bästa. En rolig och spännande tid med det speciella livet ombord på ubåtar, inte minst spänningen, säger Bror. Det påbörjade letandet efter San Juan utanför argentinska sydspetsen får honom för en stund att tystna. Jag vågar försiktigt ställa den oundvikliga frågan:

Hur har de 44 besättningsmännen just nu?

Bror Stefenson förklarar lugnt och sakligt:

-Man drunknar inte, det blir syrebrist och man fryser ihjäl. Försöker man lämna ubåten måste det finnas fartyg i närheten som kan rädda de drabbade. Ett elektriskt fel eller ännu värre, en explosion ombord, minskar chanserna att överleva.

Det behövs speciella sjömän för att arbeta i ubåtar. De måste ha stabilt psyke och kunna vara lugna i spända situationer.

-Det visar sig under utbildningen vilka som klarar kraven. De går inte vidare. Vi övar mycket och även under utbildningen uppenbarar det sig, vilka som inte skulle klara en ubåtstjäntgöring.

-Försvaret har specialbyggda torn, som fylls med vatten för övningar att simma uppåt mot vattenytan. Där möts man av ett hav som är mycket kallt, förklarar Bror Stefenson och överlåter till intervjuaren att inse fortsättningen.

Bror Stefenson i full ubåtsaktion.

Ingen lugn start

Bror Stefenson utsågs till chef för försvarsstaben och operationsledningen från och med den 1 oktober 1982. Första arbetsdagen skulle bli en lugn introduktion på den nya arbetsplatsen men ett meddelande från örlogsbasen i Muskö ville annorlunda.

Två värnpliktiga i en transportbåt hade iakttagit ett ubåtsperiskop inne i basområdet på Hårsfjärden. Informationen var sensationell.  Sverige hade inte upplevt något sådant, så långt in och i hjärtat av det svenska marina försvaret, någonsin.

Bror Stefenson har skrivit boken Från periskop och brygga  med dagboksanteckningar och minnen från ubåtsjakten 1-10 oktober 1982.

Ubåtsjakten på Hårsfjärden blev det allmänna samtalsämnet och många minns fortfarande de spända dagarna under kalla kriget och den resultatlösa jakten på en rysk ubåt. En upprörd allmänhet krävde bevis. Medierna pressade på med ideliga krav på information. Bror Stefenson fick sin beskärda del både arbetsmässigt och mentalt.

Livet när det var som bäst

Trots allt detta var livet, när det var som det bäst, försäkrar Bror. Hustrun Karin nickar instämmande. Hon var inte orolig, trots livet som ”sjömansänka” med två döttrar. Den ena är läkare med psykiatri som specialitet, den andra skådespelerska med tyngdpunkt på mimteater

-Jag hade en underbar hjälp av mina svärföräldrar, som bodde nära oss, säger hon.

Och maken sedan 65 år intygar, att Karin hade en enastående talang att organisera de många flyttar som ingår i livet som sjömanshustru. Hon har tränat sig i arbetet som församlingsassistent för barn och ungdomar i Täby och med äldre i Kristianstad. I Stadsmissionen i Stockholm har hon också tjänstgjort.

Dessutom har hon varit bilkårist och har samma uppfattning som Bror, att kvinnor är viktiga i försvaret. Kvinnor har alltid funnits i krig långt tillbaka i historien, om inte från första början på slagfälten men i det viktiga marketenteriet, inflikar Bror och pekar på porträttet av Johan Ludvig Runeberg och Fänrik Ståhls sägner i bokhyllan.

-Det var inget märkvärdigt när de första kvinnorna anställdes i svenska ubåtsförsvaret, försäkrar Bror Stefenson. Men vi undvek eventuella ”problem” genom att skärma av med tyg. Ubåten är ju långsmal så det var enkelt. Eventuella överträdelser av de skyddade utrymmena från manliga besättningsmän – vilket förekom – uppdagades omedelbart. Det är svårt att bära på hemligheter på en ubåt, där sjömän av båda könen måste lära sig umgås tätt intill varandra.

Omtyckt lärare

Bror Stefenson gick vidare i sin utstakade karriär. 1987 blev han chef för Försvarshögskolan och 1988 militärbefälhavare för Östra Militärområdet.

Som lärare vid Sjökrigsskolan i Näsby Park var han mycket omtyckt av blivande kadetter. Av en slump stöter jag på en av hans elever, Henrik Arve, som nu själv är lärare vid Värmdö gymnasium i Stockholm. I vår gemensamma väntan i kön på husläkarmottagningen understryker Henrik Bror Stefensons lugn och skicklighet som pedagog.

Att han skulle avsluta sin karriär som förste adjutant vid Hovet och 1990-97 Kungens stabschef var inte förvånande. Med sitt politiska engagemang i KD efterträdde han Prinsessan Christina som ordförande i Hovförsamlingen i 15 år. I Slottskyrkan går han fortfarande, men största entusiasmen lägger Bror Stefenson i dag på att uppehålla den fysiska hälsan.

Tips till dagens ungdomar – lär er disciplin

Det var en tid på världen när han var en flitig och framgångsrik orienterare, simmare och handbollsspelare i föreningen Hellas. Att vara utomhus och lära sig disciplin rekommenderar han till dagens ungdomar.

-I ubåtslivet lär man sig att visa hänsyn till medmänniskor. I trånga utrymmen måste man fordra ordning och reda. Att inte hålla ordning på sina prylar är nog en generationsfråga. Unga i dag måste lära sig att leva tillsammans med andra människor.

Hans kärlek till hustrun Karin genomstrålar deras tillvaro tillsammans. Bror förklarar:

-Hon är fylld av hänsyn. Hon ger mig kraften att genomföra att leva det liv jag lever i dag.

Karin kontrar:

-Den kraften får man av nåd, massor av nåd.

PS Hur gick det med ARA San Juan? När detta skrives är det tyst i medierna. Det är illavarslande.

Källa: ”Från periskop och brygga”, bokförlaget Magnus  Ullman 2007.

  1. Gunnar Magnusson

    Barbro skriver som förr! Tack! Jag ser honom direkt framför mig! /Gunnar M

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren