Krönikor, Tyckt

Olympiska kommittén nästa års fredspristagare?

IOK:s huvudkontor i Lausanne.

Under den just avklarade Nobel-yran utbrast en kommentator: Detta är vetenskapens olympiad, de bästa forskarna hyllas i Stockholm som de främsta idrottsutövarna i London i somras.

En slående skillnad är hastigheten. Nobelpristagarna får sin erkänsla i allmänhet långt, cirka 50 år, efter det att deras topprestationer utförts, vilket anges som en orsak till att så få kvinnor uppmärksammas. Inom idrotten delas medaljerna ut helst samma dag, numera med risk för att resultatlistan måste korrigeras när dopingproven analyserats. Detta kan ske många år efter målgång. Den olympiska idrotten är, efter en kvinnofientlig start, numera hyggligt jämlik.

Tydliga likheter

Det finns också tydliga likheter mellan de egentligen ojämförbara storheterna. Internationella olympiska kommittén (IOK) bildades i Paris 1894, året därpå skrev Alfred Nobel det testamente som skulle bli världsberömt. 1896 hölls de första olympiska spelen i Aten, 1901 delades de första nobelprisen vid en relativt enkel ceremoni.

Inspirerades Nobel av den moderne OS-grundaren Pierre de Coubertins tankar? Det är knappast troligt, tävlingsidrotten var en liten sak i slutet av 1800-talet och särskilt många utanför de inre kretsarna bekymrade sig inte över det som skulle bli en så magnifik verksamhet i vår tid. Under några spel kämpade OS för sin överlevnad och saknade helt den ekonomiska stabilitet som Nobels testamente gav de snabbt prestigefyllda prisen.

Fredstanken fanns på båda håll. OS var ju ett fredsprojekt, framsprunget ur revanschtankar efter Frankrikes militära nederlag mot Tyskland 1870.

Men varken OS eller Nobels fredspris kunde stoppa två kusliga världskrig med miljontals offer. De olympiska spelen inställdes och många nobelpris frös inne.

Många organisationer har fått Fredspriset, senast EU, ett mycket omdiskuterat val. FN, Amnesty, Röda Korset, FN:s fredsbevarande styrkor har också belönats.

OS kontaktyta USA-Sovjet

Däremot inte IOK, vilket kan tyckas lite underligt. Här möts ju trots allt världens ungdom i någorlunda fredlig kamp. Under det numera nästan bortglömda kalla kriget, med dess atomterrorhot, var ju de olympiska spelen kontaktyta mellan USA och Sovjet. Medaljstriden, kampen mellan öst och väst, var enormt prestigefylld men inte livsfarlig.

Nog gör IOK och idrotten en insats för ökad förståelse mellan folken, vilket överraskande nog också skedde under nazispelen 1936 i Berlin, när Jesse Owens och den tyske längdhopparen Luz Long blev vänner för livet, trots att Adolf Hitler på hedersläktaren rasade över de svarta amerikanernas stora framgångar.

Samtidigt är det sannolikt IOK:s ofta vacklande för att inte säga fega politiska ställningstaganden som gjort organisationen fredsprislös. Förre presidenten spanjoren Juan Samaranch kämpade inofficiellt för att hans IOK skulle belönas av Stortinget, men denna framfusighet samt hans eget fascistiska förflutna sänkte förmodligen hans chanser.

Den nuvarande IOK-presidenten, belgiern Jacques Rogge är mer modest och en pålitlig demokrat, som jobbar fint det tysta.

Han avgår nästa år. Det skulle inte förvåna om det då blir IOK:s tur.

 

 

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren