Apornas planet: Striden

Den tredje filmen i trilogin om apornas planet – Apornas planet: Striden – är lika bra som de föregående. Det är en fartfylld, äventyrlig och spännande fortsättning på historien om människornas kamp mot aporna.

Apan Caesar (Andy Serkis) är ledare för primaterna som blivit intelligentare av det virus som håller på att förgöra människorna och till att börja med gjort dem stumma.

Caesar strävar efter fred, men människorna litar inte på honom och hans apor. Inom apgruppen tvingas han också hantera individer som kräver hämnd för människors övergrepp i laboratorier.

I den andra filmen, Apornas planet: Uppgörelsen, startade Koba ett krig mot de kvarvarande människorna i San Francisco från apornas hem i Muirskogen på andra sidan Golden Gate-bron.

Nu är Koba död men hans anhängare har lierat sig med soldater som attackerar den fredlige Caesar och hans grupp. Caesars familj råkar illa ut och han svär på att hämnas.

Militärerna leds av den sadistiske Översten (Woody Harrelson) som utnyttjar aporna som slavarbetare. Associationerna till koncentrationsläger och förrädare som hantlangare till förtryckarna är starka.

Inte ens för en minut skiftar sympatierna från de utsatta aporna till de känslokalla människorna. Det är Caesar och hans apor som står för goda värderingar som barmhärtighet, empati och fredsvilja.

Soldaterna, här finns inga kvinnor, är i stort sett som onda robotar och har inte många förmildrande drag. Frågan blir hur långt människor är beredda att gå för att skydda sin ras i en extrem situation.

Aporna är extremt övertygande i sin utformning och 3D-effekterna och animationen med datagrafik är imponerande. Det här är en film som får oss att reflektera över mänsklighetens framtid.

3D

Regi: Matt Reeves

Manus: Mark Bomback, Matt Reeves, Rick Jaffa och Amanda Silver

I rollerna: Judy Greer, Woody Harrelson, Andy Serkis, Steve Zahn, Karin Konoval, Amiah Miller, Toby Kebbel med flera

Premiär onsdag den 12 juli.