Folk, Sagt, Tyckt

Uppsala får paradgata med DDR-konst

DDR-konst i Carolinabacken nedanför Carolina Rediviva. Foto: Sven-Eric Bergström.

DDR-konst i Carolinabacken nedanför Carolina Rediviva. Foto: Sven-Eric Bergström.

En av årets stora konstdebatter i Uppsala 2015 har handlat om ett DDR-konstverk som ingår i Uppsalas blivande paradgata från universitetsbiblioteket Carolina Rediviva till Vaksala torg.

Konstverket är det första av fem verk i Erik Krikortz projekt Souvenir. Det är en replika av en DDR-väggmålning på en elvärmecentral i Carolinabacken.

DDR-verket installerades under hösten och protesterna lät inte vänta på sig.

– Det blir paradgatans svarta fläck, var kommunalrådet Therez Olssons (M) kommentar. Hon anser att konstverket är direkt opassande på platsen, det är taget ur sitt sammanhang, vilket gör det historielöst.

"Paradgatans svarta fläck". Foto: Sven-Eric Bergström.

”Paradgatans svarta fläck”. Foto: Sven-Eric Bergström.

Ungefär samma tongångar har det varit i flera inlägg på tidningarnas insändarsidor under hösten. Men Eva Edwardsson (L) som var ordförande för kulturnämnden när beslutet om konstverket fattades 2012, försvarar
beslutet. Hon skrev i en kommentar på Facebook: ”Det är nygjord svensk samtidskonst som påminner om att alla parader/demonstrationer minsann inte är frivilliga …”

”Man ska alltid tänka en extra gång”

Nuvarande ordförande i kulturnämnden, Peter Gustavsson (S), som inte satt i kulturnämnden vid tillfället, välkomnar visserligen debatten runt verket, men påpekar i en kommentar att man alltid ska tänka en
extra gång innan man placerar konst i det offentliga rummet.

Krikortz projekt Souvenir består av fem olika delar. Varje del av konstverket bjuder in till olika reflektioner kring frågor om mångfald, migration, demokratiska processer och om vad ordet parad har inneburit genom tiderna. När konstverket är färdigställt i sin helhet om något år kommer också dess budskap att framgå tydligare, menar många som är positiva till den konstnärliga delen av paradgatan.

Paradgatan i skymyndan

På grund av den uppblossande konstdebatten har själva paradgatan kommit i skymundan. Tanken är att stråket från Vaksala torg till Carolina Rediviva ska rustas upp till Uppsalas fingata, en paradgata.

Förebilden är Karl Johann i Oslo. Här ska ges utrymme för fotgängare, kultur och folkliv. Planerna fastslogs redan 2009 i en handlingsplan för Uppsala centrala stadsrum. Omvandlingen av paradgatan ska ske i etapper. Hela sträckan beräknas vara klar 2020.

Fest, pompa och ståt hör till paradgatan, enligt målsättningen. I dag används gatan av allmänheten under exempelvis sista april, då studenterna rusar nedför Carolinabacken efter mösspåtagningen klockan tre, och på kulturnatten. Målet är att paradgatan ska vara en naturlig del av stadens fester.

Första etappen klar

Första etappen av paradgatan, från universitetsbiblioteket Carolina Rediviva till Nybron över Fyrisån, är nu klar. I Carolinabacken har nya lyktstolpar satts upp, som kan kombineras med blomsterutsmyckning, facklor och vepor.

På sträckan Nedre Slottsgatan till Västra Ågatan har belysning placerats på husväggar för att ge bättre ljus åt gångtrafikanter.

Körbanorna har smalnats av, trottoarerna breddats och entréer till fastigheter har handikappanpassats så långt det varit möjligt.

Kommentarerna från allmänheten har mest gällt de störningar själva arbetet med paradgatan orsakat under det år som arbetet pågått. Själva resultatet, paradgatan, tycks nästan ha gått obemärkt förbi.

Som vardagsflanör kan det vara svårt att lägga märka till förändringarna om man inte tittar extra noga.

Paradgatan med DDR-konsten i Carolinabacken med universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i bakgrunden. Foto: Sven-Eric Bergström.

Paradgatan med DDR-konsten i Carolinabacken med
universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i bakgrunden. Foto: Sven-Eric Bergström.

 

Kommentarsfältet är stängt

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren